Atomkraft, ja tack

Energi och kärnkraft hör inte längre till väljarnas högst rankade frågor - men har ännu stor sprängkraft i politiken. För mig är det självklart att Sverige behöver mer fossil- och koldioxidfri energi. Vi behöver de förnybara energikällorna som nu byggs ut i rask takt men vi behöver också kärnkraften som i dag står för 50 % av vår eltillförsel. Även med allt energieffektivare hus, apparater och fordon kommer vi i framtiden att behöva mer energi och gärna i form. Inte mindre.

Därför är det rätt beslut att öppna för nya kärnkraftsreaktorer för att ersätta de befintliga. Nya reaktorer kommer också att vara ännu effektivare, ge mindre problematiskt avfall (oavsett om man oroar sig för radioaktiva utsläpp eller möjligheten att tillverka kärnvapen), och kanske rentav till stor del kunna försörja sig själva med bränsle.

Under 90- och 00-talet försökte S på en avvecklingspolitik som aldrig blev verklighet - vilket förstås gladde de jobb- och tillväxttillvända industrifacken. Medan den nya rödgröna konstellationen nu lovar förnyad avveckling och Miljöpartiet driver på (DN Debatt), har Alliansregeringen funnit en pragmatisk linje. Folkpartiet kommer att fortsätta föra fanan högt för kärnkraften och en energipolitik för miljön och jobben. Det är inte så mycket kärnkraften som kärnkraftsmotståndet som känns förlegat.

Per Altenberg, Marcus Grundén, Carl B Hamilton, Jonas Grenfeldt, Elisabeth Thand Ringqvist, Michael Karnerfors, Andreas Froby bloggar, bland andra.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, atomkraft, reaktorer, energipolitik, Alliansen, regeringen, Folkpartiet, Miljöpartiet, oppositionen