Mycket har hunnit sägas och skrivas om gårdagens partiledardebatt. En sak är säker: det blir betydligt intressantare när alla sju är med än när bara de två statsministerkandidaterna möts. Några reflektioner: Energifrågan har potential inför valrörelsen - och då snarare för vinterkylan i Sverige och den ökade kol- och oljeeldning som Jan Björklund kunde peka på, än för risken av ett återuppväckt C-märkt kärnkraftsmotstånd. Maud Olofsson kan ju med rätta lyfta fram att Alliansregeringens energipolitik gör mer konkret för omställning och förnybara energikällor än vad t.ex. Mona Sahlin presterade som energiminister.
Total enighet eller helt säkra svar om framtiden fanns förstås inte på någon av sidorna. Men de rödgrönas brist på konkretion i stora viktiga frågor blir allt mer besvärande för varje dag och varje debatt.
Ett svar är tydligt: Alliansen, som styrt Sverige under krisen och nu kan konstatera att vi det ljusnar och redan finns fler jobb än vid maktskiftet då det rådde glödande högkonjunktur, tänker fortsätta föra sin tydliga politik för arbete, utbildning och investeringar i framtiden. Fler ska få behålla mer av sina egna pengar - även pensionärerna.
Det enda som är säkert från rödgrönt håll är att skatter och utgifter ska upp. Och eftersom det är "höginkomsttagarna" som ska betala lär de som räknas dit bli väldigt många. Kanske tänker inte så många på att en stor orsak till att de har fått det bättre är att de har fått mer kvar efter skatt. Men när sjuksköterskan och metallarbetaren inser att de ska betala 1.500-2.000 kronor mer varje månad - vad har de rödgröna för svar då?
Media: DN, DN, SvD, AB, Expressen, Expressens ledarblogg
Bloggar: Per Altenberg, Carina Boberg, Linnéa Darell, Runo Johansson, Fredrik Malm, Seved Monke, Christer Sörliden
Intressant om politik, partiledardebatt, Agenda, regeringen, Alliansen, rödgröna, oppositionen, Jan Björklund, Maud Olofsson, Mona Sahlin, skatter, jobb
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar