Kulturpartiet liberalerna

Bildning, nyskapande och kvalitet. Det är ledord för Folkpartiets kulturpolitik - och namnet på det program som presenterats i dag av de tre framträdande liberalerna Jasenko Selimovic, Christer Nylander och Madeleine Sjöstedt, vårt eget kulturborgarråd.

Folkpartiet går att lita på i kulturpolitiken. Det har vi visat i Stockholms stad, i landstinget och i riksdagens kulturutskott. Vi håller fast vid det liberala bildningsidealet, vi vågar ta striden för kvalitet (som DN Kultur skriver om i papperstidningen i dag), och vi tar nya tag på gamla och nya områden. Digitalisering för ökad tillgänglighet till kulturmaterialet och nya tag om upphovsrätten illustreras t.ex. av förslaget som Kulturnyheterna rapporterade om i går, att public service-bolagens arkivmaterial måste kunna göras mer tillgängligt. Litteraturen i skolan, nytt filmavtal, bättre sponsringsvillkor, nytt pensionssystem för scenkonsten, med mera, hör till de många goda förslagen.

Ett av förslagen är också ett kärt ämne för oss Stockholmsliberaler som ägnar en del tid och energi åt kulturen i huvudstaden: ett nytt nationellt scenkonsthus. Operan lever inte upp till moderna krav och behöver ändå rustas upp - då är det läge att bygga nytt någon annanstans, och det är också helt rätt sammanhang för samverkan med näringslivet (SR Kulturnytt).

Folkpartiet föreslår också, liksom vi redan infört i Stockholm, en fond för nyskapande kultur. Och, även det något vi till stor del genomfört i Stockholm, fri entré till de statliga muséerna. Kulturen ska vara tillgänglig, för alla.

Amanda Brihed, Annika Beijbom bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kultur, Stockholm, scenkonsthus, operan, operahus, fri entré, museum, digitalisering, upphovsrätt, Folkpartiet, Jasenko Selimovic, Christer Nylander, Madeleine Sjöstedt

Svensk språkskola

Den svenska skolan måste bli mer av en språkskola - att kunna utländska språk, mer än engelska, är något av det nyttigaste och ofta roligaste skolan kan ge. Tidigare har Alliansregeringen sett till att utländska språk premieras i betygen på gymnasiet. Nu föreslår Jan Björklund även att franska, spanska och tyska ska kunna ge extra meritpoäng från grundskolan när man söker in till gymnasiet.

Det är helt rätt väg att gå. De som väljer de ofta lite mer krävande språktillvalen ska känna att det ger något, även nu.

Och givetvis missgynnar detta inte barn från familjer som i mer utsatta situationer eller med mindre studietradition. Att barn har olika förutsättningar gör ju inte värdet av språkkunskaper mindre. Riktigt engagerade och medvetna föräldrar kommer förmodligen alltid se till att deras barn läser språk. Skolans uppgift är att ge alla lika möjligheter. En tydligare premiering av språken är ett sätt att uppnå det.

I media: DN ledare, GP, Nyheter24, SR, SVT

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, skolpolitik, betyg, språk, franska, spanska, tyska, Alliansen, regeringen, Folkpartiet, Jan Björklund

Jobbmatchen + skolmatchen = alliansseger

Valrörelsens viktigaste match kommer att handla om jobben. Och den har Alliansen alla förutsättningar att vinna, liksom vi gjorde 2006. Vår jobbpolitik har inneburit tiotusentals nya jobb - och att fler jobbar trots att vi genomgått den värsta ekonomiska världskrisen på decennier.

Arbetslösheten har förvisso stigit men tycks nu bli långtifrån så hög som i de värsta scenarierna, och börjar vända nedåt. Att både sysselsättningen och arbetslösheten stigit beror på att fler har kommit ut på arbetsmarknaden - vilket förstås i grunden också är positivt.

Med de allt fler ljustecknen i ekonomin kan Alliansregeringen möta valrörelsen med gott självförtroende, och nu som bekant också med betydligt bättre opinionssiffror än någonsin.

Inte undra på att vänsteroppositionen börjar bli orolig. Deras manifest för jobben i dag ger dock inget starkt intryck som moteld mot Alliansens politik (DN Debatt). Per Altenberg gör en enkel och effektiv vederläggning av deras påståenden och argument. Grundanalysen är slående och inte mindre tydlig för att den upprepats och upprepas: lägre skatter påstås inte ge fler jobb, de rödgrönas svar blir ju då att högre skatter på arbete skulle leda till fler arbetstillfällen. Som med alkohol, miljöfarliga utsläpp och annat då?

Jag tror att Alliansen vinner jobbmatchen. Det blir ett vinnande recept tillsammans med skolpolitiken, där vi har en urstark ställning, har genomfört viktiga reformer och har ännu fler på att göra-listan efter att väljarna ger oss fortsatt förtroende - t.ex. det nya lärlingssystemet som förenar jobblinjen med den nya skolpolitiken. Därför är jag också mer än hoppfull för Folkpartiets räkning. Med Jan Björklund, och med Birgitta Ohlsson och hennes värderingar som vinner val och inte minst kvinnors sympatier, kommer vi att kunna bidra starkt till Alliansseger i september.

Edvin Alam, Mark Klamberg, Per Pettersson, Erik Svansbo och Christian Tegnvallius bloggar också om jobbpolitiken. Kent Persson utlyser frågan om Alliansen vinner valet i höst till veckans bloggdebatt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobb, arbete, arbetslinjen, jobblinjen, jobbpolitik, skola, skolpolitik, Alliansen, regeringen, rödgröna, oppositionen, skatt, skattehöjningar, Folkpartiet, Jan Björklund, Birgitta Ohlsson

Trendbrott bekräftat?

Efter den traditionellt valsegrar-korande SCB-mätningen kom så den lika traditionstunga junimätningen från Sifo. Och de pekar åt varsitt håll. Medan SCB verkar ge bilden från april och tidiga maj av rödgrön ledning, tycks Sifo fånga och bekräfta trendbrottet som setts i andra mätningar från slutet av maj: Alliansen har tagit sig inte bara ikapp utan också förbi, liksom i Synovate för första gången sedan hösten 2006 (om dagens Sifo rapporterar bl.a. SvD, med ledarkommentar av Per Gudmundson, GP, SVT, Sydsvenskan, Expressen, AB).

Hoppfullt, förvisso. Samtidigt behöver de mindre Allianspartierna rycka upp sig för att göra ledningen mer betryggande. För Folkpartiets egen del har jag goda förhoppningar, inte minst eftersom skolan återigen är en av väljarnas viktigaste frågor (DN). Men även för en tydlig linje kring sådant som värnskatten.

Två ytterligare uppgifter är angelägna för hela Alliansen: att peka på Miljöpartiet, det rödgröna dragloket. (Hur attraktivt låter följande citat från Timbro om MP:s politik? "Skatt på arbete ska höjas, skatt på förmögenhet ska införas, SJ ska fortsätta att vara ett monopol och det privatägda sjukhuset S:t Göran ska inte längre tillåtas erbjuda akutsjukvård.") Och att pressa tillbaka Sverigedemokraterna under fyra procent.

Erik Svansbo bloggar mer utförligt om opinionsläget och om att det är dags att exponera Miljöpartiet. Även Per Altenberg, Gunnar Andrén, Tokmoderaten Antonsson, Linnéa Darell, Pär Gustafsson, Anna Lundberg, Fredrik Sneibjerg och Maria Weimer bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinion, opinionsmätningar, SCB, Sifo, Alliansen, regeringen, rödgröna, oppositionen, Folkpartiet, Miljöpartiet skolpolitik, skola, värnskatt

Båtbussar och spårvagnar framtidens FP-melodi för Stockholmstrafiken

Det finns två mycket goda huvudskäl att bygga ut Stockholms kollektivtrafik - och göra det på ett sätt som gör den mer attraktiv. Stockholm växer, nya invånare i gamla och nya områden av stan måste få plats och kunna ta sig fram med bra kollektivtrafik. Storstadslivet är också ett miljövänligt sätt att leva - om vi reser mycket kollektivt, och då behöver vi locka både nya invånare, och nya resenärer som tidigare kanske tog bilen.

Folkpartiets nya kollektivtrafik-förslag inför landstingsvalet är inte så storslagna som sådana trafikprogram ibland kan vara. Där talas inte om mångmiljardpaket för gigantiska långsiktiga utbyggnader av tunnelbanenätet - även om vi förstås behöver bygga ut tunnelbanan också i framtiden.

Folkpartiet och Birgitta Rydberg (i dagens pappers-DN) fokuserar på det mer kortsiktigt görliga för en bättre kollektivtrafik. Och det handlar på många sätt om en ny kollektivtrafik, mer attraktiv och bättre tillgänglig: båtbussar och spårvagnar. Först står en västlig båtbuss-stomlinje mellan t.ex. Liljeholmen och Kungsholmen, och en omvandling av busslinje 4 till spårvagn.

På agendan står också förbättringar för cyklisterna, med t.ex. rejäla infartsparkeringar för cyklar vid stora kollektiv-knutpunkter. Går det att kombinera kollektivresande och cyklande bättre, blir det enklare och mer attraktivt både att åka kollektivt och att cykla. Bra för miljön, trängseln och människorna.

Läs mer: Birgitta Rydberg, Maria Wallhager, Eric Wahlberg, Mark Klamberg, Christoffer Fagerberg, Olov Lindquist, Folkpartiets hemsida.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, trafik, kollektivtrafik, spårvagn, båtbuss, Stockholm, Folkpartiet

Rekordår för svensk högskola

Aldrig har så många varit registrerade studenter på svenska universitet och högskolor än under 2009: 304.000 personer, för att vara hyfsat exakt. Rekordsiffran i Högskoleverkets årsrapport har förstås ett samband med krisen och en osäkrare arbetsmarknad (även om det aldrig blev så illa som befarat, och nu börjar vända uppåt).

De dryga 300.000 hade förstås i princip lika många anledningar till sina högre studier, varför de läser det de läser, var och när. Att det verkar kärvt att få jobb kan vara en bidragande orsak och det är förstås inte fel att börja eller fortsätta plugga i ett sådant läge, ta vara på tiden och rusta sig med mer kunskap för kommande arbete och utmaningar.

Rekordsiffran för högskolestudenter är förstås ett effektivt motbevis mot oppositionskritiken om att Alliansregeringen skulle minskat på studiemöjligheterna i kristider. Ungdomstalesmannen Thomas Bodström presenterade en rapport nu i måndags som driver följande tes: ”Minskad utbyggnad av högskolan samtidigt som ungdomskullarna ökat kraftigt innebär att en minskad andel unga ges möjlighet att studera vidare.”

Istället får nu Alliansregeringen med Folkpartiet och Tobias Krantz i spetsen ett gyllene tillfälle att peka på den verklighet som faktiskt råder - och på alla de satsningar som gjorts och görs på högre utbildning och forskning. (Se Krantz på Newsmill.)

Folkpartisten tillika forskaren och universitetsläraren Mark Klamberg bloggar, liksom Sami Korpela.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, utbildning, högre utbildning, högskola, universitet, studenter, Tobias Krantz, Thomas Bodström, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Alliansen, regeringen

Statsfinanserna: Tillförsikt med varningsord

Det börjar nästan bli tjatigt - men nu kommer ytterligare ett ljustecken för ekonomin. Den här gången gäller det statens egna finanser, som Ekonomistyrningsverket rapporterar blir nästan 30 miljarder starkare än de tidigare räknat med. Bakgrunden är förstås att det går bättre för hela den svenska ekonomin.

När fler har jobb, företagen går bättre, och människor vågar använda sina pengar, blir det mer fart i ekonomin. Den goda cirkeln vi eftersträvar är på god väg att komma igång på allvar.

Detta står i skarp kontrast mot den svartmålning som oppositionen gärna ägnar sig åt. Ett av deras argument har ju med snedvriden logik varit att Alliansregeringen har "lånat till skattesänkningar". Nu är det än mer uppenbart att de svenska statsfinanserna är urstarka och att vi i grenarna ekonomisk ordning och krishantering slår de flesta andra västländer.

ESV kommer samtidigt med ett varningsord: vi är inte på helt fast mark ännu, fortsatt budgetdisciplin krävs. Lite samma allvarsord har ju tidigare i veckan Arbetsförmedlingen skickat med. Krissituationer i omvärlden kan påverka oss. Det är också signaler som väljarna förhoppningsvis bär med sig när det efter sommar och semestrar är dags att gå till valurnorna. Vem är bäst lämpad att hantera den svenska ekonomin?

Kompletterar vi sedan med den på många sätt lika viktiga framtidsfrågan vem som är bäst lämpad att hantera utbildningsfrågorna, för en ny kunskapsskola och Sverige som forskningsnation, så hoppas åtminstone jag att svaret borde vara självklart.

Carl B Hamilton reder med sedvanlig klarhet ut siffrorna och går till rätta med oppositionens argumentation. Också Edvin Alam och Erik Svansbo bloggar. Affärsvärlden, DN, GP, Privata Affärer, SvD hör till dem som rapporterat - på nätet ofta mha TT.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekonomi, statsbudget, statsfinanser, budgetunderskott, Sverige, ESV, Ekonomistyrningsverket, budget

Opinionen, besvikelsen och hoppet

Dagens stora partisympatiundersökning från SCB har varit efterlängtad med en blandning av tillförsikt och fruktan i alla politiska läger. Resultatet kan stavas besvikelse också för alla sidor; Alliansens övertag i övriga mätningar på senare tid har inte satt avtryck, de mindre Allianspartierna har det särskilt dystert - samtidigt som Socialdemokraterna noterar ännu ett opinionsmässigt lågvattenmärke liksom rekordsvag ställning i alla tre storstäderna. Miljöpartiet är givetvis att gratulera som vinnaren även i denna mätning.

SCB är störst, men i år kan deras erfarenhetsmässigt pricksäkra valsegrarkorande få ett avbrott. Aldrig tidigare har väl opinionen varit mer rörlig än denna mandatperiod, vilket visat sig i stora skillnader mellan olika opinionsmätningar och i flera svängningar fram och åter mellan stor rödgrön övervikt och nu senast Alliansledning i flera andra mätningar. Andelen osäkra svarande är också osedvanligt hög hos SCB.

Som många fristående analytiker liksom partipolitiska tyckare redan har påpekat, så kan det finnas en enkel förklaring till att SCB ger de rödgröna ett övertag, till skillnad från Demoskop, Novus och Synovate de senaste veckorna. De sistnämnda har alla gjort sina mätningar efter SCB. Så även om den statliga statistikbyrån är störst, så är de kanske inte träffsäkrast. Aktualitet är A och O i årets knivskarpa och rekordtidiga valrörelse. Sammanvägningen av trenden i flera olika mätningar blir allt intressantare att följa.

Siffrorna kommer nog hinna svänga fram och tillbaka på nytt innan valdagen. Det anmärkningsvärda med opinionen är Alliansens upphämtning av stora rödgröna försprång - två gånger om; Alliansens försprång i storstäderna - där också Miljöpartiet kan vara på väg att detronisera Socialdemokraterna som det största rödgröna partiet; och de många mindre partiernas betydelse.

Efter midsommar, Almedalsvecka och sommarsemester (åtminstone för de flesta icke så partipolitiskt aktiverade svenskar) väntar valrörelse på riktigt. Då får alla partier och deras företrädare större utrymme. I det osäkra läge som råder kan vi se fram mot spännande augusti- och septemberveckor. För min del är det både en förhoppning och bedömning att "liberalen som vill se frihet under ansvar" (DN) kommer att leda sitt parti till en framgång som tillsammans med övriga säkrar fortsatt Alliansregerande. Folkpartiet och Alliansen blir bara mer inriktade på det målet.

Medierapportering och kommentarer: Aftonbladet med Lena Mellin, DN med Henrik Brors, Dagens Samhälle, Expressen 2 med Eric Erfors, GP med Göteborgsperspektiv och Dick Henriksson, SvD med Göran Eriksson, SVT med Mats Knutson. Bloggar: Per Altenberg, Tokmoderaten Antonsson, Gulan Avci, Annika Beijbom, Carina Boberg, Linnéa Darell, Marcus Grundén, Pär Gustafsson, Mary X Jensen, Anna Lundberg, Jenny Olsson, Kent Persson, Erik Svansbo, Christian Tegnvallius.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinion, opinionsmätning, partisympatiundersökning, SCB, val 2010, Alliansen, regeringen, oppositionen, rödgröna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet

Politik eller prat för ungdomsjobben?

Fler tecken på ljusning kan anas i den svenska ekonomin och för sysselsättningen - nu i Arbetsförmedlingens prognos. Och ljusningen gäller också den höga ungdomsarbetslösheten som kan sjunka ännu mer än arbetslösheten i stort (AB, DN, SvD, SVT).

Det finns strukturella skäl till att svenska ungdomar har svårare än andra europeiska ungdomar att få jobb - en alltför stel reglering av arbetsmarknaden liksom höga kostnader för att anställa även unga med mindre erfarenhet gör att många arbetsgivare tvekar. Svenskt Näringsliv har när man frågat sina medlemmar, de arbetsgivare som måste anställa fler unga för att situationen ska förändras, fått höra såväl positiva ord om Alliansens sänkta arbetsgivaravgift för unga som oro för arbetsrätten, och dessutom efterlysningar av bättre koppling mellan skola och arbetsliv. (Per Altenberg bloggar också om detta, som rapporterades i morgonens pappers-DN.)

Samtidigt blåser som sagt Socialdemokraterna med "ungdomstalesmannen" Thomas Bodström i spetsen till strid om ungdomspolitiken och ungdomsarbetslösheten (mer hos DN och SvD i dag). Men ungdomarna borde tänka på det som företagarna med säkerligen kommer ihåg: med S vid makten blir det dubbelt så dyrt att betala arbetsgivaravgiften om man anställer en ung person.

Alliansregeringen har med Folkpartiet i utbildningsdepartementet också infört lärlingsutbildningar, och berett vägen för ett ännu mer omfattande lärlingssystem. Får Folkpartiet råda kommer vi också göra något åt arbetsrätten som missgynnar unga.

Fler bloggar om arbetslöshet, sysselsättning, ungdomar: Linnéa Darell, Marcus Grundén, Kent Persson, Christer Sörliden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, unga, ungdomar, ungdomsarbetslöshet, lärlingsutbildning, lärlingssystem, arbetsrätt, ungdomsskatt, arbetsgivaravgift, Folkpartiet, Alliansen, Socialdemokraterna

Bloggallians för fortsättning

Att fria liberala röster i bloggosfären blir starkare tillsammans har jag skrivit om tidigare. Nu har vårt liberala bloggarnätverk fått ett småsyskon som väl snart lär växa sig till störst i familjen: ett Alliansbloggar-nätverk.

Som med oss liberala bloggare handlar det om att inspirera, lära och lära av, och stärka varandra. Vi är många, representerar lite olika ideologiska profiler, favoritfrågor och perspektiv, men har en gemensam vilja och ambition att bidra till att Alliansen får fortsatt förtroende - av nätläsarna, och av svenskarna.

Vårt nätverk är helt frivilligt och så långt från centralstyre man kan komma. Även om vi aldrig är överens om allting (det är inte vi liberala bloggare heller kan jag avslöja) så har vi tillsammans ett mål, och många goda argument.

Ett startmöte i "verkliga livet", som jag själv inte kunde vara med på, hölls i måndags. Många bloggar: bland initiativtagarna märks Mark Klamberg och Seved Monke; Martina Lind bidrog med sedvanlig stor kunskap; vår Amanda Brihed administrerar det nya nätverket; andra som skriver om detta är Per Altenberg, Fredrik Tokmoderaten Antonsson, Annika Beijbom, Carina Boberg, Andreas Froby, Mary X Jensen, Peter Kjällkvist, Victor Zetterman, Hans Åberg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, bloggar, bloggosfären, Alliansen, sociala medier, val 2010

Toppbetyg i krishantering

Lovorden över Sveriges och Alliansregeringens krishantering har varit många - och nu sällar sig IMF till skaran (DN, E24, SvD). Den försiktige finansminister Borg och hans statsrådskollegor förtjänar i detta sammanhang allt beröm. Den svenska ekonomin har fått hårda törnar men har visat god motståndskraft.

Sysselsättningen och tillväxten framöver innebär trots ljustecken fortfarande stora utmaningar som också IMF pekar på. Då krävs en fortsatt stabil ekonomisk politik - inga utgiftschocker eller skattehöjar-race (tillbaka mot toppen i världens skattetrycksliga).

Det gäller också om vi ska få bukt med ungdomsarbetslösheten - då är det bättre utbildningsmöjligheter och enklare vägar in på arbetsmarknaden, inte höjda arbetsgivaravgifter som Sverige och de unga behöver. Att det är Thomas Bodström som blåser till (s)trid mot alliansen i denna fråga, inte namnen Östros som håller i skattepolitiken, är kanske talande? (DN)

Per Altenberg berättar mer om ungdomsarbetslösheten och ungdomsskatten, och om Sveriges beroende av Europa. Linnéa Darell bloggar också om berömmet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kris, krishantering, IMF, alliansen, regeringen, Anders Borg, arbetslöshet, sysselsättning, unga, ungdomar, ungdomsarbetslöshet, ungdomsskatt, lärlingsutbildning, skattehöjningar

Att välja strider och bilda opinion

Sverige behöver inte bara en rejäl skattereform. Vi behöver också en moderniserad arbetsrätt. Och vi behöver Europas gemensamma valuta. I alla dessa frågor är Folkpartiet drivande, och det är jag stolt över. I några har vi andra partier med oss. I grund och botten är jag förstås övertygad om att alla allianspartier, inklusive moderaterna, inser det kloka i dessa förslag - för Sveriges konkurrenskraft och politiska inflytande, i Europa och genom Europa i världen.

Moderaterna försvarar den "svenska modellens" arbetsrätt, även om Anders Borg medger att den missgynnar unga och gynnar medelålders män (SvD ledare, SvD, DN). Samme Borg ser eurons fördelar (DN/TT) men man anser inte att införande av den gemensamma valutan är något vi bör diskutera nu, först måste Socialdemokraterna med på båten (och Mona Sahlin är lika i positiv men avvaktande). Och värnskatten är inte prioriterad.

Detta är helt legitima politiska prioriteringar. Men prioriteringarna handlar också om en avvägning mellan att följa opinionsläget - utmana inte om arbetsrätten, kampanja för euron först när majoriteten är positiv - och att bilda opinion. Det sistnämnda blir kanske en roll reserverad för det liberala partiet.

Per Altenberg bloggar och refererar till intressant Economist-analys om Europa och euron ur brittiskt perspektiv som kan ha lika stor relevans för ett svenskt. Kent Persson har utnämnt arbetsrätten till veckans bloggdebatt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinion, opinionsbildning, euro, arbetsrätt, värnskatt, Folkpartiet, Moderaterna

Ja till skattereform - börja med värnskatten

Mycket har gjorts åt de svenska skatterna sedan Alliansen tog makten 2006 - och att gå till val på skattehöjningar blir kanske inte så tacksamt som de rödgröna kan ha trott, att döma av de senaste dagarnas opinionsmätningar. (Synovate: DN, Demoskop: Expressen, DN, SvD).

En viktig skattereform är dock fortfarande ogenomförd. Avskaffad värnskatt vore oerhört välgörande för Sveriges ekonomi, incitamenten för utbildning, karriär och företagande, vår internationella konkurrenskraft, möjligheten att locka kvalificerade högutbildade professionella människor från andra länder till svenskt näringsliv och svensk forskning. Alliansregeringen är på god väg att se till att många fler bara betalar kommunalskatt på drygt 30 procent (med jobbskatteavdrag sänks ju i realiteten den procentsatsen). Minst hälften kvar (för dem som tjänar lite mer) borde också vara en giltig princip för framtiden.

Att ett politiskt parti gör gemensam sak med ett fackförbund är inte så vanligt utanför SAP-LO-rörelsen, men Folkpartiets Jan Björklund och Saco:s Anna Ekström har ett angeläget budskap i dag (DN Debatt). De lyfter fram Globaliseringsrådets oförtjänt ouppmärksammade slutsatser och förslag. Intressanta perspektiv har ju också kommit från den danske nationalekonomen Peter Birch Sørensen som också i en ESO-rapport föreslår en mer genomgripande skattereform (DN Debatt).

Det är agendor som fler än Folkpartiet borde ta till sig, för att vi ska få en långsiktig skattepolitik som lägger grunden för hållbar tillväxt.

Per Altenberg, Agneta Berliner x2, Gunilla Gustafsson bloggar. Hans Åberg skriver om milstolpar.

Intressant om Läs även andra bloggares åsikter om politik, skatter, skatt, värnskatt, marginalskatt, marginaleffekt, Alliansen, Folkpartiet, Saco, Jan Björklund, Anna Ekström, Peter Birch Sørensen, ESO, Globaliseringsrådet, skattereform

Prisade Stockholmsbibliotek

Vårt arbete för framtidens bibliotek får beröm och pris, i form av Handelskammarens stadsmiljöpris. Vilket förstås glädjer oss kulturliberaler, inte minst min kulturnämndskollega borgarrådet Madeleine Sjöstedt.

Tunnelbanebiblioteken som nu lyfts fram är tre till antalet: det nyöppnade vid T-Östermalmstorg i uppgången mot Stureplan, och de två som flyttat till mer centrala lägen i Högdalen och Bredäng. De har olika karaktär men fyller alla en viktig uppgift, att vara relevanta, moderna och närvarande bibliotek i stockholmarnas ofta fartfyllda vardag.

Vi fortsätter att förnya bibliotekens struktur och innehåll för tiotals miljoner. Ny teknik och nya arbetssätt möjliggör för oss att än mer fokusera resurserna på besökarna, läsarna, lånarna. För egen del ser jag ett nytt bibliotek i vår nya stadsdel på nordvästra Kungsholmen som en självklarhet. Vad vore en bättre plats än Moa Martinsons torg, där Lindhagensgatans allé slutar? Kanske inte med tunnelbana - men snart med förhoppningsvis både spårvagn och båtbuss!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kultur, Stockholm, bibliotek, tunnelbanebibliotek, Handelskammaren, stadsmiljöpris, Stureplan, Bredäng, Högdalen, Kungsholmen, Lindhagen, Moa Martinsons torg

A-kassan, en socialförsäkring som andra

De generösa allmänna socialförsäkringarna är en av de viktigaste byggstenarna i en generell välfärd som skapar trygghet - och solidaritet. Legitimiteten bygger på att alla betalar, och att de flesta får en hyfsad inkomst vid sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet.

A-kassan är en anomali i denna svenska modell - något som bör rättas till. Den frispråkige f.d. LO-experten Jan Edling är inne på reformer av socialförsäkringarna, bland andra intressanta förslag (han sågar också återinförd förmögenhetsskatt). Folkpartiet har blåst nytt liv i frågan om obligatorisk allmän arbetslöshetsförsäkring och Alliansen har åter slutit upp bakom detta förslag (AB, SR). Och de verkar ha svenskarnas stöd för denna högst rimliga tanke, liksom för att staten (som ändå ekonomiskt borgar för systemet liksom för dem som inte har någon arbetslöshetsförsäkring) ska ta över a-kassorna från facket.

79 % tycker att alla som har arbete ska omfattas av en arbetslöshetsförsäkring. 47 % tycker att den ska skötas av staten, 35 % att den som i dag ska ska skötas av facken. Detta enligt en Novus-mätning beställd av Folkpartiet som DN skriver om i dag (ej på nätet).

För Socialdemokraterna tycks detta vara ett tecken på att facken måste bli bättre på att propagera för sin särställning. För mig som socialliberal är det ett tydligt stöd för en generell välfärdsprincip - även för arbetslöshetsförsäkringen.

Per Pettersson bloggar om obligatoriska försäkringar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetslöshetsförsäkring, a-kassa, obligatorisk a-kassa, socialförsäkringar, generell välfärd, Folkpartiet, Alliansen, Socialdemokraterna

Betyg hjälper

Betygen har blivit något av en symbolfråga i skolpolitiken. Så också i år, när Alliansen är enad om att införa tidigare betyg, från årskurs 6, medan de rödgröna partierna fortfarande har olika linjer. Betygen har också handlat om politiska val, behovet av ett bra urvalssystem samt vanligt sunt förnuft har väglett t.ex. skolvurmande folkpartister (se tidigare blogginlägg).

Nu finns det mer fakta i målet från forskarhåll. Betyg tycks gynna svaga elever vilket en studie på slutförda gymnasie- och högskolestudier och senare arbetslivsinkomster visar. Detta gäller framför allt flickor från bakgrund med lägre utbildning, vilka i de kommuner där betyg fanns kvar längre i högre utsträckning gick vidare till senare studier (DN, UNT).

Det sunda förnuftet - att det minskade betygssättandet delvis bidragit till de sjunkande kunskapsresultaten i svensk skola - får nu uppbackning. Samtidigt är det viktigt att tala om alla de andra reformer från det FP-styrda utbildningsdepartementet liksom Stockholms stadshus och Alliansstyrda kommunhus runt om i landet, som tillsammans ger förutsättningar för en kunskapsskola: Ny lärarutbildning, återupprättat lågstadium för stöd och stimulans tidigt för elever utifrån deras behov, stärkta rättigheter för eleverna, ökade befogenheter för lärare och rektorer, mer självstyrande skolor/rektorer...

Det är ett reformarbete som borde få fortsätta.

SvD:s ledare kommenterar, Per Altenberg, Carina Boberg, Björn Brändewall, Linnéa Darell, Pär Gustafsson, Anna Lundberg, Kristina Palmgren, Helena von Schantz och Mikael Wendt bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, utbildning, betyg, Folkpartiet, Alliansen

Mer cyklande i Stockholm

I källaren står min cykel med allt plattare däck och samlar damm. Men jag älskar cykling och cyklister ändå - ett fritt, smidigt, hälsosamt och miljövänligt sätt att ta sig fram. Själv promenerar jag nästan överallt jag ska, och gärna en liten omväg för att få sträcka på benen - så min glädje över de kommande cykelsatsningar som Folkpartiet nu målar upp (Politikerbloggen) är nästan helt osjälvisk!

En miljardsatsning på cykling i Stockholms län de kommande åren står för dörren. Det vill folkpartisterna Birgitta Rydberg, Lotta Edholm och Nina Lundström kombinera bl.a. med att se till att den infrastruktur som finns för cyklister fungerar bättre (snöröjning osv), och med att de ska bli betydligt enklare att ta med cykeln i kollektivtrafiken.

Cykel och kollektivtrafik i kombination blir ett ännu starkare resealternativ. Självklart ska vi t.ex. ha skyddade infartsparkeringar för cyklister likväl som för bilar, och självklart ska det gå att se i SL:s reseplanerare hur du kan kombinera med cykling.

Bloggar: Lotta Edholm, Gunilla Gustafsson, Birgitta Rydberg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, trafik, Stockholm, cyklar, cykling, cykelbanor, kollektivtrafik, cyklister

Populisternas enfrågebudget

Vad kan sägas om Sverigedemokraternas budgetalternativ? Att partiet i god populistisk anda vill vara alla goda gåvors givare - skatterna ska vara låga men bidrag och försäkringsnivåer generösa. Och att SD trots alla dessa löften om mer pengar till pensionärer, kommuner, a-kassan, försvaret, osv befäster sin ställning som ett enfrågeparti.

För hur ska allt betalas? Med minskad invandring - samt nedskärning på biståndet. Det är fortfarande de främmande som står i fokus.

Jag ska inte fördjupa mig i hur SD har räknat - frågetecken reses dock bl.a. av professor Jan Ekberg, som har forskat mycket på just invandringens påverkan på samhällsekonomin. Som alltid kan man dock undra hur de långsiktiga kalkylerna med en åldrande befolkning i ett glesbefolkat land ska gå ihop med denna fixering vid minskad invandring, även om vi utgår från att det vore praktiskt och politiskt genomförbart sett bl.a. till våra internationella åtaganden. En misslyckad integrationspolitik kostar pengar, men har vi - förutom de medmänskliga perspektiven - råd att stänga gränserna?

Hur ett minskat bistånd ska göra att färre ska vilja fly sina hemländer och bistra ekonomiska eller politiska förhållanden är också svårt att inse. Särskilt om fler rika västländer skulle välja samma väg - eller är det bara Sverige som ska undfly internationellt ansvar?

Media: DN, SR, SVT.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekonomi, invandring, bistånd, sverigedemokraterna, budget

Flumskolans återkomst?

Vem står för den flummigaste skolpolitiken? Folkpartiet och Jan Björklund, tycker uppenbarligen Miljöpartiets Maria Wetterstrand. För mycket ordning och reda och betyg, och för lite kreativitet, är det gröna betyget på alliansregeringens FP-märkta skolpolitik. Och så storsläggan: för lite evidens. I går kväll möttes de två i SVT:s Agenda.

Låt oss då börja med att konstatera att den pedagogiska forskningen både är splittrad och svag, och ofta känns rätt politiserad, t.ex. i frågan om betyg. (Se t.ex. Johannes Åmans ledarkommentar i DN.) Det är ett problem i sig och vi behöver mer forskning. Vad erfarenheten visar är dock att svensk skola har minskat på utvärderingen och betygssättandet, som nu kommer internationellt rekordsent i åttonde skolåret. Samtidigt har såväl våra kunskapsresultat som våra placeringar i olika internationella jämförelser sjunkit, inte minst vad avser matematiken.

Betyg handlar inte om att stämpla någon. Det handlar om att tydliggöra för såväl eleven och föräldrarna som skolan hur elevens kunskaper förhåller sig, och om att på ett mindre dramatiskt sätt vänja sig vid betygen som utvärdering.

Nivågruppering handlar inte om nedvärderande sortering, utan om att möta och ge varje elev det stöd och den stimulans han eller hon behöver på rätt nivå.

Lika lite handlar kraven på ordning och arbetsro - och förändringarna av lärarnas och skolans befogenheter - om hårda tag mot skolbarn. De som har störst nytta av arbetsro är de elever som har svårast att hänga med eller ta igen skolarbetet och har minst hjälp hemma eller på andra platser.

Skolan är en arbetsplats som ska präglas av säkerhet, trygghet och respekt. För lärarna och de andra vuxna, och för barnen. Elevers rättigheter har stärkts, lärarutbildningen ska reformeras, lågstadiet ska återupprättas för att ge bästa möjliga start och hjälpa elever med svårigheter så tidigt som möjligt.

Flummigt? Eller kunskapsfokuserat och omtänksamt?

Media: SVT, Aftonbladet med Lena Mellin, Expressen. Bloggar (som bl.a. ger svar på tal om MP:s egen skolpolitik): Per Altenberg, Marcus Grundén, Pär Gustafsson, Liberati, Anna Lundberg, Daniel Rhodin/FP Eslöv, Tobbe Ekelund.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, utbildning, flumskola, ordning och reda, betyg, Folkpartiet, Miljöpartiet, Jan Björklund, Maria Wetterstrand, Agenda

Lärlingsmiljard och slopat fribelopp - två viktiga reformer för Sveriges unga

Sveriges unga kan glädjas över goda liberala initiativ från helgens partiråd i Uppsala. Först och främst föreslås nu en satsning på de lärlingar som Jan Björklund tagit upp tidigare. Om fyra år ska antalet lärlingsplatser ha femdubblats till 40.000, och stimulansbidraget ska då fullt utbyggt uppgå till en miljard per år. 15-20 procent av yrkeseleverna på gymnasiet kommer då att gå en lärlingsutbildning. (FP, samt bl.a: DN, Nyhetskanalen, SR, SvD, SVT, Sydsvenskan, UNT).

Fördelen är som jag skrivit om tidigare att de unga får en tydlig väg inte bara till yrkeskunskaper utan även in i yrkeslivet. Det vore därmed också en stor fördel för att unga snabbare ska få fotfäste i vuxenlivet, och för att råda bot på den relativt höga svenska ungdomsarbetslösheten.

Slopat fribelopp torde vara ett lika välkommet FP-förslag för svenska ungdomar som går vidare till högre studier (SR). Studenter får på sitt eget ansvar klara av studierna i den takt som krävs, utan att studiemedlet minskas bara för att man har tjänat "för mycket". Oavsett för den som extrajobbar mycket under terminerna, eller för den som har en bra inkomst under ferierna, är det slopade fribeloppet viktigt både reellt och som signal.

Det är bra att arbeta, skaffa sig erfarenheter och få in både en och två fötter på arbetsmarknaden - oavsett om man är inriktad på mer praktiska yrken eller siktar på en högskoleexamen. Och det är bra för Sverige om fler får de kunskaperna och erfarenheterna och kan bidra till vår gemensamma konkurrenskraft, välfärd och livskvalitet.

Jan Björklund skriver om lärlingsplatser i sitt nyhetsbrev, och berättar om det i nedanstående film. Agneta Berliner, Carina Boberg, Linnéa Darell, Stella Fare, Pär Gustafsson, Anna Lundberg, Raymond Svensson (C), Christian Tegnvallius, Victor Zetterman bloggar om partirådet, lärlingar och/eller fribeloppet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Folkpartiet, ungdomar, unga, ungdomsarbetslöshet, lärlingar, lärlingsanställning, lärlingssystem, lärlingsmiljard, lärlingsutbildning, fribelopp, studenter, studiemedel, gymnasieskola, yrkesutbildning, Jan Björklund