söndag, maj 30, 2010

Lärlingsmiljard och slopat fribelopp - två viktiga reformer för Sveriges unga

Sveriges unga kan glädjas över goda liberala initiativ från helgens partiråd i Uppsala. Först och främst föreslås nu en satsning på de lärlingar som Jan Björklund tagit upp tidigare. Om fyra år ska antalet lärlingsplatser ha femdubblats till 40.000, och stimulansbidraget ska då fullt utbyggt uppgå till en miljard per år. 15-20 procent av yrkeseleverna på gymnasiet kommer då att gå en lärlingsutbildning. (FP, samt bl.a: DN, Nyhetskanalen, SR, SvD, SVT, Sydsvenskan, UNT).

Fördelen är som jag skrivit om tidigare att de unga får en tydlig väg inte bara till yrkeskunskaper utan även in i yrkeslivet. Det vore därmed också en stor fördel för att unga snabbare ska få fotfäste i vuxenlivet, och för att råda bot på den relativt höga svenska ungdomsarbetslösheten.

Slopat fribelopp torde vara ett lika välkommet FP-förslag för svenska ungdomar som går vidare till högre studier (SR). Studenter får på sitt eget ansvar klara av studierna i den takt som krävs, utan att studiemedlet minskas bara för att man har tjänat "för mycket". Oavsett för den som extrajobbar mycket under terminerna, eller för den som har en bra inkomst under ferierna, är det slopade fribeloppet viktigt både reellt och som signal.

Det är bra att arbeta, skaffa sig erfarenheter och få in både en och två fötter på arbetsmarknaden - oavsett om man är inriktad på mer praktiska yrken eller siktar på en högskoleexamen. Och det är bra för Sverige om fler får de kunskaperna och erfarenheterna och kan bidra till vår gemensamma konkurrenskraft, välfärd och livskvalitet.

Jan Björklund skriver om lärlingsplatser i sitt nyhetsbrev, och berättar om det i nedanstående film. Agneta Berliner, Carina Boberg, Linnéa Darell, Stella Fare, Pär Gustafsson, Anna Lundberg, Raymond Svensson (C), Christian Tegnvallius, Victor Zetterman bloggar om partirådet, lärlingar och/eller fribeloppet.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Oscar sa...

Du skriver att 15-20% av yrkeseleverna på gymnasiet kommer att få en lärlingsutbildning..
Som det är idag så går ju yrkeseleverna först tre år med viss praktik och sedan till en lärlingsanställning..

Är det inte bland dom ungdomar som INTE valde ett yrkesförberedande program som arbetslösheten är hög?
dom som gick samhäll och naturvetenskap m.m men inte orkar plugga vidare och försöker söka diverse lager och butiksjobb m.m?

Lärlingsanställningar är bra. Jag har själv varit elektrikerlärling för några år sedan.
Så länge det finns en utbildningsplan som följs så är det win-win, man får lära sig mer av yrket mot en lägre lön.
Men att satsa på lärlingsutbildningar på dom områden där det redan finns låter konstigt...förstår inte hur det ska lösa något.

Rasmus på Kungsholmen sa...

Många går ju inte vidare till en lärlingsanställning. För andra kan det passa bättre att redan på gymnasiet ha ännu större inriktning på yrkespraktik och yrkeskunskaper. Folkpartiets och Alliansregeringens reformer kommer förvisso göra yrkesprogrammen i gymnasieskolan mer yrkesinriktade, och med mindre och mer yrkesinriktad teori, men detta innebär ytterligare en väg. Det kommer innebära många fler lärlingsplatser.