Euroländerna har mycket att svara för när en andra omgång finanskris skakar framför allt Grekland och verkar hotande för de övriga s.k. PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland, Spanien). I sista stund visade Europas ledare återigen att de klarade att ta ansvar - det ansvar som de borde ha tagit långt tidigare. Åtminstone sedan krishösten 2008 borde varningsflaggorna ha höjts och problemen angripits med den handlingskraft som visades nu och som visades tidigare i andra frågor.
Den grekiska tragedin tycks nu inte bli europeisk. Den europeiska ekonomin i stort är i betydligt bättre skick, delvis tack vare den gemensamma valutan. Euron har tagit stryk både på finansmarknaderna och i debatten, men en oansvarig ekonomisk politik är lika oansvarig oavsett valuta.
Fortfarande kvarstår faktum, att Europas ekonomier är ömsesidigt beroende av varandra. Därför angår det även oss vad som händer i euroländer som Grekland och Tyskland, och icke-euroländer som Lettland, Island och Storbritannien. Fortfarande har euron betytt mycket för att Europas länder har kunnat dra ännu större nytta av den ekonomiska integrationen. Fortfarande avstår Sverige både från ekonomiska och inte minst politiska fördelar och inflytande genom att stå utanför.
Fortfarande är det högst relevant att under nästa mandatperiod aktualisera svenskt medlemskap i euron. Folkpartiledaren Jan Björklund gör rätt att stå fast vid den Europavänliga linjen också i detta fall, även när det blåser snålare.
Och kanske blåser det snart mindre snålt - med positiva ekonomiska nyheter både från övriga Europa och om den svenska arbetslösheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar