torsdag, oktober 15, 2009

Västra City, samfundet S:t Erik och innerstadens utveckling

Planerna kring Västra City, den nya stadsdelen längs Klara sjö, fortsätter att vålla debatt. En instans som intresserar sig mycket för Stockholms stadsmiljö är Samfundet S:t Erik, som naturligt nog gör sin röst hörd även här. Samfundet ifrågasätter planerna i dess helhet, och pekar på en rad värden som förvisso är viktiga att tänka på.

Jag delar Samfundet S:t Eriks uppskattning av det historiska Stockholms värde, även om det inte leder mig till samma slutsatser. Deras grundläggande inställning till stadens utveckling vänder jag mig dock emot: "Samfundet S:t Erik anser att den bästa ekonomiska och ekologiska lösningen som dessutom bevarar Stockholms attraktionskraft är att satsa på ytterstaden. Nya attraktiva bostäder och arbetsplatser ska byggas i och intill nya stadskärnor med storstadspuls liknande innerstadens, med bevarad skärgårdskänsla i en stadsväv som hänger ihop bättre än dagens."

Det låter vackert men det är en vision som jag helt enkelt inte tror på. Stockholm är måhända Sveriges enda storstad, och centrum för en växande region i Mälardalen, men City och innerstaden kommer att förbli dess absoluta kärna. Och den kärnan måste få växa, även inåt. Till saken hör givetvis också att många människor vill bo inte bara i en klassisk stadsmiljö, vilka förstås finns och kan utvecklas vidare på många fler håll i regionen, utan just i innerstaden. Och det måste fler få möjlighet att göra.

Det är förståeligt att förnyelsen och förtätningen av Stockholm väcker känslor. Vår stad har i sig anor från medeltiden, och omgivningarna har varit attraktiva för människor och näringar betydligt längre. Alla dessa århundraden av människoliv har satt spår. Men, med risk för att låta klichéartad, en miljonstad med ambitioner att vara en världsstad kan inte vara ett museum.

Vi ska värna Stockholms identitet och utseende, med vattnet och den naturliga topografin, stenstadens kvartersstruktur och grönska i parker och på gator, med en del högre hus som sticker ut främst längs nord-syd-axeln och i utkanterna av innerstaden. Men samtidigt kan och måste staden växa och förtätas.

Järnvägsspåren och motorleden längs Klara sjö är inte heller någon omistlig del av Stockholms karaktär. Snarast är det ett sår i stadsbilden som det vore en välgärning att däcka över och bebygga, på rätt sätt.

Intressant om , , , , , , , ,

Inga kommentarer: