Med undantag "rosornas krig" och senare några kyliga år på 90-talet brukar SAP-LO-axeln hålla i hop i vått och torrt. Framför allt i valrörelsetider rätar facket in sig i ledet och ställer upp med utspel, valarbetare och spridning av det s-märkta budskapet på torg och arbetsplatser.
Inför årets valrörelse har LO dock offentligt dragit slutsatser, som mot bakgrund av den täta samverkan med regeringspartiet är uppseendeväckande. Tidigare i år kritiserades den skola som är resultatet av socialdemokraternas skolpolitik - en skola som inte fokuserar tillräckligt på kunskap och där alla gymnasieelever tvingas läsa in högskolebehörighet även om de vill arbeta med praktiska yrken.
Nu är det dags igen, i valrörelsens hetaste ämne: jobben. Där har mycket handlat om verklighetsbeskrivning. Läget är inte alls så dystert som den borgerliga alliansen hävdar, arbetslösheten är inte så stor - ja, och dessutom, om de inte redan fanns så kommer jobben nu. Statistiska metoder och mått har använts som slagträn i debatten.
Nu sällar sig LO via chefsekonomen Dan Andersson till kritikerna av regeringens och AMS sätt att mäta arbetslösheten. Naturligtvis måste vi ha siffror som är internationellt och historiskt jämförbara, heltidsstuderande som söker arbete måste räknas in i arbetslösheten.
Debatten kan tyckas kretsa kring definitionsskillnader med liten betydelse, men verklighetsbeskrivningen spelar roll. Ser man att ett problem är större, tar man till rejäl politik för att komma till rätta med det. Och Sverige behöver en rejäl politik för arbete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar