onsdag, november 04, 2009

Skadeglädje men ingen högersväng i amerikanska mellan-mellanårsval

Medan president Obama diskuterade klimatkris med Sveriges statsminister och andra EU-ledare, så gick väljarna i Virgina, New Jersey, New York City och New Yorks 23:e kongressdistrikt till valbåsen. Det har artat sig till en ganska spännande uppsättning val detta mellanår, då det inte ens är mellanårsval till kongressen. Just därför, just ett år efter Obamas och demokraternas stora valframgångar, blev de här valen extra intressanta.

Och budskapet som väljarna har sänt är ganska blandat. Storfavoriten Michael Bloomberg vann omval som New Yorks borgmästare, men knappare än väntat. De nyckfulla väljarna i den demokratiskt dominerade världsstaden, som två gånger de senasta åren valt moderata republikaner till borgmästare, har kanske till viss del tröttnat på den stenrike Bloombergs enormt påkostade kampanj. Att han ordnat till vallagarna så att han kunde ställa upp till en tredje mandatperiod bidrog nog också till att han vann denna mandatperiod ganska knappt. Kanske inte de bästa förutsättningarna för en framgångsrik final på ett speciellt borgmästarskap.

Intressantare ur ett riksperspektiv är guvernörsvalen i Virginia och New Jersey. I Virginia var en republikansk seger för Robert McDonnell väntad, där har Obama undvikit att kampanja för sin partikamrat Creigh Deeds, även om han själv som förste demokrat sedan 1964 vann delstaten i presidentvalet i fjol. Att demokraterna trots detta och trots att den avgående guvernören är demokrat inte den här gången lyckats få över Virginia mer permanent i den demokratiska kolumnen, glädjer förstås republikaner som letar alla tecken på att Obamas segertåg snabbt har spårat ur.

Värre för demokraterna och mer glädjande för republikanerna är då att även det traditionella demokratiska New Jersey valde en republikansk guvernör i Christopher Christie, och valde bort den sittande demokraten Jon Corzine. Den sistnämnde var förvisso impopulär och kan ha drabbats av samma motvalls-effekt som krympte Bloombergs segermarginal i New York - men republikanerna lär förstås ta alla chanser att spela ner de lokala faktorerna och lyfta fram det nationella perspektivet, med snabba slutsatser om väljarnas sjunkande förtroende för president Obama och hans politik.

Republikanerna lär tala tystare om det viktiga fyllnadsvalet till en av delstaten New Yorks platser i representanthuset. Väljarna i det traditionellt republikanska nordliga 23:e distriktet valde nämligen en demokrat i Bill Owens till att efterträda John McHugh, som ny arméminister ett av de få lyckade exemplen på Obamas vilja att utse även republikaner till ledande positioner. Till bakgrunden hör att en högröstad högeropinion inom republikanerna mer eller mindre tvingade bort sin egen kandidat, till förmån för en mer konservativ tredje kandidat, Douglas Hoffman från det konservativa partiet. Den försmådda Dede Scozzafava, kritiserad för sin alltför liberala inställning till aborter och gayrättigheter, valde då att hoppa av och stödja Owens framför Hoffman.

Som man bäddar får man ligga. Och kanske är det New Yorks 23:e distrikt som sänder den starkaste signalen om den nationella amerikanska politiken. Ett kongressval handlar ändå direkt om makten i Washington, till skillnad från guvernörs- eller för den delen borgmästarval. Signalen är uppenbarligen att den högröstade högerflanken må vara framgångsrik i att få sin vilja fram internt i dessa kristider för det republikanska partiet, men att de inte rosar väljarna och en bredare allmänhet.

Dilemmat för republikanerna är förstås att när mittenväljarna gick till demokraterna, fick den högröstade högern just en starkare intern position... vilket försvårar möjligheterna att återvinna mittenväljare.

Och även om republikanerna gläds över Obamas sjunkande popularitetssiffror (nu på drygt 50 %) så har de för egen del fortfarande inte mycket att glädjas över. De har ännu ingen trovärdig företrädare som kan och vågar ta en ledande oppositionsroll gentemot presidenten, och deras egna popularitetssiffror ligger långt under dennes. Skadeglädje verkar vara den enda sanna glädjen för republikanerna.

Medialt: SvD.

Intressant om , , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: