Artisten Nanne Grönvall lägger skulden för att färre niondeklassare blir gymnasiebehöriga på utbildningsministern Jan Björklund och Folkpartiet. Medan jag, via denna blogg, hedrande nog blir den som försvarar den liberala skolpolitiken på Aftonbladets debattsida.
Och visst är det så att om färre "glädjebetyg" beror på Jan Björklund och hans inverkan för fler kontroller av betygssättningen, så kan man förstås se det så. Därmed avslöjas, som Björklund har påpekat, de problem som behöver åtgärdas för att fler verkligen ska kunna få med sig den kunskap de behöver.
Till skillnad från Grönvall ser jag vad vi gör åt problemen. Den som inte har noterat den frustande reformivern från det liberalt FP-märkta utbildningsdepartementet kan inte ha ägnat stort intresse åt skolfrågor i Sverige de senaste fyra åren.
Ny skollag med bl.a. tydligare rättigheter för eleverna. Fler och tidigare betyg, och fler och tidigare nationella prov för att tidigt se vilka elever som behöver hjälp och hur. Ny lärarutbildning. Satsningar på elevhälsovården, för såväl den fysiska som den psykiska hälsan.
Hela grundtanken med Folkpartiets skolpolitik är att se varje barn för vad han eller hon är, kan, förmår och klarar. Vars och ens behov av stöd. Vars och ens begåvning. Det är raka motsatsen till att bara ge utrymme för de "starka och framgångsrika". Tvärtom ska vi ge varje elev förutsättning att bli starka och framgångsrika utifrån sina förutsättningar.
Det är med genomförda och planerade skolreformer i ryggen som Jan Björklund och Folkpartiet med fog kan säga att det är bra att "glädjebetyg" försvinner. För nu får skolan verktyg att se varje elev.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, skola, skolpolitik, glädjebetyg, Nanne Grönvall, Jan Björklund, Folkpartiet, skollag, lärarutbildning, elevhälsovård, elevhälsa, skolhälsovård
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar