Den som är sjuk och inte kan jobba ska ha en bra ersättning från sjukförsäkringen - för kortare eller längre tid. Och den som behöver ska snabbt få rehabilitering och stöd tillbaka till arbetslivet och egen försörjning.
Konstigare än så är inte grundtanken bakom reformen av sjukförsäkringen. Alliansen ville få ett slut på den tid då tusentals människor sjukskrevs, inte fick något aktivt stöd utan istället i många fall slutade som förtidspensionärer - med mycket låg ersättning jämfört med såväl sjukpenningen som framför allt med en riktig lön. Det var verkligen ett utanförskap, en stupstock och ett inhumant system.
De gripande exempel som ges på hur människor hamnat i kläm, fallit mellan stolarna eller fått ett bristfälligt bemötande är alla oerhört beklagliga. Varje enskilt fall måste få en rättvis, individuell bedömning. Försäkringskassan ser nu t.ex. över fallet med Annica Holmquist (vars situation beskrivits av dottern på dennas blogg). Ett annat uppmärksammat fall, Marie, har gett ansvariga ministern anledning att berätta om en lagändring. Gott så. Inget system är hundraprocentigt och så var det naturligtvis inte heller tidigare. Det viktiga är att alltid sträva efter att göra det bättre och att snabbt rätta till eventuella problem.
Den stora skillnaden nu är att alla får en ärlig chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Att drygt 40 procent av dem som omförsäkrades för en introduktion tillbaka till arbetsmarknaden vid årsskiftet, återvänt till sjukförsäkringen, utmålas av vissa som ett bevis på att Alliansregeringens reform har misslyckats. Men att nära 60 procent är i arbetsmarknadsåtgärder eller har ett jobb, är ju snarast en stor framgång.
Alltså: Alla får en chans att komma tillbaka. De som inte klarar det, eller är för allvarligt sjuka, får fortsatt sjukskrivning eller förtidspension. Men varje ny person som får en väg tillbaka till arbetsmarknaden är en stor framgång.
Folkpartiet har alltid tagit strid för generösa socialförsäkringar och för aktiv rehabilitering. Detta kan säkerligen göras ännu bättre, t.ex. vill Folkpartiet samordna de ekonomiska resurserna hos sjukförsäkringen (Försäkringskassan) och hälso- och sjukvården (landstingen/regionerna), till att börja med i s.k. Finsam (finansiell samverkan), längre fram i de framtida storregionerna med en enda huvudman för sjukförsäkring och vård/rehabilitering. Se också gärna vad vår partisekreterare Erik Ullenhag berättar, film nedan.
Bloggar: Per Altenberg, Annika Beijbom, Carina Boberg, Jessica Ericsson, Runo Johansson, Mark Klamberg, Olov Lindquist, Helena von Schantz, Erik Svansbo, Frank Thorén Hall, Hans Åberg.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, sjukförsäkring, sjukpenning, Annica Holmquist, Försäkringskassan, Folkpartiet, Erik Ullenhag, Alliansen, regeringen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
DU skriver om att alla skall ha chans att komma tillbaka.
För det första: "alla" är inte likadana och att sätta upp samma tidsgräns för sjukpenning för "alla" är absurd och inhumant. Detta är ren ideologi utan grunder i socialpolitik.
För det andra: det är ingen "chans" då det inte finns någon rehabilitering. Sjukpenning tar slut och människor hamnar på Arbetsförmedlingen som saknar resurser och kompetens för att klara arbetet med sjuka människor som skall arbetsprövas.
För det tredje: "komma tillbaka" till vad? Till den enorma arbetslösheten där unga människor som är friska och engagerade inte får jobb...hur skall till exempel en medelålders kivnna som har varit sjuk och är det fortfarande hitta ett arbete?
Ljug inte för oss som är "verklighetens folk"! Jacek, socionom.
jAZZE,
1) Nej, alla är inte likadana och de som behöver mer tid OMFÖRSÄKRAS.
2) Arbetsförmedlingen blir ständigt bättre och bättre och har idag mer resurser ÄN NÅGONSIN tidigare för att klara detta. Om inte arbetsförmedlingen har kompetensen att hjälpa människor ut i arbete så undrar jag vem du tror har detta?
3) Arbetslöshet är ingen sjukdom. Folk ska inte vara sjukskrivna bara för att det inte finns något arbete. Då är de arbetslösa. En medelålders kvinna som är deltidssjuk får söka deltidsjobb, precis som den person som av andra anledningar inte kan eller vill jobba mer än 50%.
För att förtydliga ytterligare om det behövs: Alla är inte likadana, det är mycket riktigt. Därför ska alla få en individuell prövning och hjälp tillbaka till arbetslivet utifrån sina förutsättningar. Hur humant och individuellt är det att låta alla gå i passiv sjukskrivning och på sikt förtidspension, med väldigt låg ersättning?
Rehabiliteringsinsatserna kan förstås bli ännu bättre än vad de redan har blivit. Hellre aktiv rehabilitering än passiv sjukskrivning, är hela tanken för FP och Alliansen.
"De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar. Det säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson."
Svd, 15 aug 2007.
se länk http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skarpta-sjukregler-ska-betala-lagre-skatt_253673.svd
Reglerna är alltså framtagna för att finansiera skattesänkningar, inte för de sjukas skull som Reinfeldt påstår. Att folk åker ut ur försäkringen även fast de är sjuka är alltså själva poängen.
Naturligtvis är det bra om vi kan få mer resurser över till annat - det är bra för alla, skattebetalare, de sjuka, de som kan få chans att arbeta.
Jag förstår inte riktigt hur det kan bli mer rätt att passivisera människor och förtidspensionera dem som hade kunnat arbeta, med rätt rehabilitering och stöd, bara för att det också kostar mer? Två fel låter helt enkelt som två fel i mina öron.
Återigen....blanda inte ideologiska utlägg med verkliga förhållanden. Jag vet, vad jag pratar om utifrån min erfarenhet av arbete och kontakt med både Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan och min mor som tillhör de drabbade. Jag vet bättre än du.
Du och alliansen hänvisar ständigt till hur det var för ett antal år sedan. Det intresserar inte mig, jag fokuserar på det som händer nu. Innan ni sätter nödvändiga resurser kommer tusentals drabbas av påtvingad abretsprövning utan kompetent rehabilitering. Visa mig hur ser rehabiliteringskjedja ut idag, steg för steg, jag kommer sedan skriva hur det ser ut i tex Kritianstads och Hässleholms kommun. Jag försäkrar dig, jag vet vad jag skriver om och jag går inte med på allmän information färgad av ideologiska undertexter. Konkreta svar.
Ni använder er av retorik, passivisering för att vända på diskussionen och ifrågasätta indivens oförmåga trots viljan. Min mamma som är sjukskriven kan alltså kallas för offer för passivisering av systemet eller själv passiv. Kränkande. Ingen tvingas till sjukdom, det är ett faktum.
Blanda inte begrepp sjukdom med arbetslöshet. Jag har inte kallat arbetslösa sjuka.
Nej, abretsförmedlingen har inte rätta resurser idag. Min mamma är inte arbetslös, hon är sjuk och mina kolleger på Arbetsförmedlingen tvingas möta en grupp av personser som aldrig tidigare varit aktuella på AF innan. Säg vem skall göra rätt bedömning av arbetsförmågan? Inte en arbetsförmedlare väl och inte du som politiker. Du har inte den kompetensen heller. Läkare ifrågastätts idag av Försäkringskassan.
Om min mor kommer kunna arbeta 50% är det inte hennes val av arbetsomfattningen utan reslutat av den arbetsförmågan som är kvar. Hon måste ha rätt till resterande sjukpening även om hon inte är döende. Du kommer själv förstå det om du någon dag blir sjuk och kommer själv drabbas av det systemet som bland annat ditt parti har skapat. Det önskar jag dig inte.
Landa.
Mitt tidigare svar var riktad till både Rasmus och Anna.
Jag har dock läst Anna Högberg´s svar och rikar orden till henne.
Du Anna Högberg. Vem är du? Jobbar du idag? Bra. Min mamma är sjuk inte för att det inte finns arbete utan att hon jobbade så hårt och intensivt att hon förstorde sin psykiska och fysiska hälsa. Varför jobbade hon så hårt? För hon har utländskbakgrund, för hon är i medelålder, för hon är en kvinna och det enda hon kunde göra häör i det landet var att städa, städa hårdare och längre och mer än andra i det landet för lägsta möjliga lön.
Vad kallar man ibland jobbsökandet ...? För ett heltidsarbete. Att söka jobb är ett hårt arbete. Vilka förutsättningar har min mor idag om hon inte får hjälp av Försäkringskassan som via papper överlämnar henne till Arbetsförmedlingen där man erkänner att de inte har många lediga platser och ännu mindre de arbeten som är deltids och anpassade för personer som min mamma, men nedsatt arbetsförmåga. Jag använder mig av min mors exempel men tyvärr är inte hennes fall unik.
Jag skulle kunna göra dig riktigt deppig Anna Högberg om jag berättade för dig hur det ser ut i en svensk kommun. Jag är utifrån en av alliansens ledare en av "verklighetens folk", är du också det Anna Högberg? Jag som socialarbetare är verkligen kompetent i dessa frågor. Så stolt över det.
Rasmus och Anna.
Att frågor om integrationspolitik var så förbisedda i det valet är ytterligare en besvikelse för mig. Alliansen förtjänar inte min röst.
Ung, ambitiös, välutbildad, välintegrerad och engagerad socionom. Tack.
Nu hamnade vi alltså i integrationspolitik - vilket till att börja med förstås visar att det är ett politikområde som egentligen handlar om många områden. T.ex. sjukförsäkringen och andra socialförsäkringar.
Den som är sjuk ska ha sjukpenning. Eller, om man inte bedöms kunna börja arbeta igen, sjukersättning dvs förtidspension. Så ska det vara. Så är regelverket.
Däremot är det inte rimligt att man går sjukskriven länge utan att få tillfälle till rehabilitering och efter en tid att pröva om man kan jobba med något annat än man arbetade med tidigare. Även om man inte kan gå tillbaka till sitt tidigare arbete finns det kanske något annat man kan arbeta med, på samma eller en annan arbetsplats.
Sedan ska vi hela tiden utvärdera regler och hur de tillämpas för att se vad som kan göras ännu bättre. Det är ingen prestige i att bevara ett visst system exakt som det är.
Läs gärna vad en liberal försäkringskassehandläggare skriver tillsammans med tunga folkpartisterna Westerholm och Rydberg:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ratt-stod-i-ratt-tid-ger-nya-mojligheter_5322889.svd
Rasmus
Sanningen om alliansens utförsäkring
Redan efter 90 dagars sjukskrivning måste arbetsgivare pröva omplaceringsmöjlighet.
Kommentar: Efter som de flesta arbetsgivare inte har en fungerande rehabiliteringsplan så hoppar många över detta.
När någon har varit sjuk i 180 dagar ska personens arbetsförmåga prövas i förhållande till allt reguljärt arbete på arbetsmarknaden.
Kommentera: 9 av 10 får sin sjukpenning indragen på grund av kraven är mycket hårda Krävs mycket låg restarbetsförmåga eller att läkaren kan garantera full arbetsförmåga inom 1 år. (Konkret är det att bara gå ner till arbetsförmedlingen och bli arbetsökande om du inte kan arbeta fullt på din nuvarande arbetsplats. Ersättningen blir Akassa om du nu har denna försäkring. annars får du cirka 7000 kr/månaden brutto.)
Efter ett års sjukskrivning tar som huvudregel sjukpenningen slut.
Denna regeln gäller mycket svårt sjuka eller skadade
Den som varit sjuk i minst 90 dagar har rätt att vara ledig för att pröva annat arbete hos annan arbetsgivare.
Kommentera : Denna regel tillämpas i stort sätt aldrig
Tidsbegränsade sjukersättningen avskaffas
Kommentar: ungefär rör det sig om mellan 50-70000 som kommer konkret att bli utförsäkrat trots svår diagnos (Man kolla bara restarbetsförmågan och inget annat)
Ersättningen för det flesta här blir socialen ifall det inte har a-kassa
Sammanställning så är det inte försäkringskassans fel utan systemet som
alliansen införde, med att konkret tidsbegränsa allas rätt till sjukpenning
Reglerna som finns är förstås till för att tillämpas. För den som har varit sjukskriven så länge som 90 dagar - 3 månader - när det inte handlar om en svår mer långvarig sjukdom som t.ex. en cancerdiagnos, är det fullt rimligt att pröva andra vägar. Rehabilitering är ju hela grundtanken. Till ens tidigare arbetsuppgifter eller till nya.
Glöm inte heller att en åtgärd som pekar i denna riktning också är möjligheten att arbeta och tjäna pengar på deltid som förtidspensionär; även dessa personer får en chans att komma tillbaka.
Hu har vi vaknat i det nya otrygga Sverige. Vissa liberaler har även önskat Annica Holmqvist lycka till eller skrivit att det löser sig för henne. Det gör det inte enligt senaste nyhet. En skrämmande verklighet drabbar henne och tusentals andra. Min mamma är livrädd för hennes hälsa och försörjning.
Tack till Björn för fantastiskt bra sammanfattning. Konkret och slående verklig. Jag skulle vilja skriva sådan men sedan orkar inte i all upprördhet. Försöker lugna ner mig för att kunna fatta mig konkret. Jag är upprörd och arg.
Rasmus, du referarar inte ens till hälften vad Björn skrev.
Du skriver om att grundtanken är rehabilitering. Du fick ju svar att det antingen inte finns, inte tillämpas eller inte fungerar och det är tillräckligt för att många kommer drabbas av den cyniska politiken. Min mamma som sagts fick ingen rehabilitering heller trots att dagen före slut på hennes sjukpenning var hon heltidssjukskriven med helt nedsatt arbetsförmåga enligt läkarutlåtande. Handläggaren på Försäkringskassan sade att "man hinner inte med rehabsamverkan då introduktionsprogrammet skall komma omedelbart igång" så min sjuka mamma slussades direkt till Arbetsförmedlingen.
Jag kommer kräva svar från alla som försvarar detta systemet.
För det första: Av det jag har hört, vilket förstås som för alla andra utomstående enbart är via media, verkar handläggningen av Annica Holmqvists fall helt absurt. Den som är sjuk ska ha sjukpenning eller sjukersättning. Punkt slut. Det är vad jag och Folkpartiet står för.
Behöver regelverket förtydligas ytterligare för att åstadkomma detta ska det självklart göras.
Detsamma gäller rehabiliteringen. I tidigare system var det ju alldeles för ovanligt och sent. Självklart ska det sättas in så snart som möjligt. Från arbetsgivaren, från Försäkringskassan och sjukvården, och sedan inom ramen för Arbetsförmedlingens introduktionsprogram om det behövs.
Sedan vill jag som socialliberal se en sammanslagning av F-kassans och sjukvårdens resurser. Helst med en gemensam huvudman. Då blir det rakare rör mellan sjukskrivning och rehabilitering.
Skicka en kommentar