måndag, mars 30, 2009

Politiker ska fatta beslut utifrån sina åsikter

Hade som vanligt kvällens ABC på i bakgrunden när jag stökade i köket, och hörde då nyheten att "politiker litar mer på sin egen uppfattning än stockholmarnas åsikter när de fattar beslut". Något som tydligen förvånade såväl reportern som stadsfullmäktiges ordförande.

Själv måste jag säga att jag inte är så förundrad. Som ett av svarsalternativen lyder i den webbenkät som åtföljer nyheten på ABC:s webbplats, har stockholmarna (förhoppningsvis) valt sina politiker för att de tycker som de gör (ett svarsalternativ som i skrivande stund också verkar få de flesta webbläsarnas stöd).

Det heter inte förtroendevald för inte. Samtidigt speglar nyheten en klassisk statsvetenskaplig frågeställning i hur man ser på förtroendevalda sedan den atenska direktdemokratin i modern tid blev en representativ demokrati. Är politikerna folkets ombud som väljs för att de anses rekorderliga och kloka nog att ta ställning till de olika spörsmål i gemensamma angelägenheter som varje medborgare inte själv har tid eller möjlighet att sätta sig in i, även sådana som man inte kan förutse vid tidpunkten för valet? Eller ska de representera sina väljares åsikter rakt av i varje fråga, vilket då gör oförutsedda situationer komplicerade?

Andra varianter är att man anses representativ utifrån sin ideologi, sitt kön, sin folkgrupp, sin hemort eller något annat som utifrån en gemenskap av erfarenheter och kynne antas vara bestämmande för ens åsikter och därmed de beslut man kommer att fatta.

Som liberal gör jag som framgått ovan av den förstnämnda tolkningen, med perspektivet att ideologi, partiprogram och personlighet utgör en grund för väljarnas val: Man lägger sin röst på någon man känner att man kan lita på efter kunskapsinhämtning och reflektion kommer att fatta rätt beslut, oavsett fråga.

Annars får man en ny chans om några år - förtroende och ansvarsutkrävande är ju vitsen med den representativa demokratin.

Intressant om , , , , , ,

onsdag, mars 25, 2009

Böcker till barn

Barn behöver böcker, och årets val av ALMA-pristagare känns välmotiverat genom uppgiften att sprida litteratur och främja läsning bland dem som verkligen kan dra nytta av det. Politiska tolkningar är kanske svåra att bortse från. Viktigast i mina ögon är då insikten att en hållbar tvåstatslösning inte kan byggas utan just böcker, bildning, det hopp och de vidgade vyer som det kan ge, på bägge sidor. Bistånd och uppbyggnad kan inte bara ske med fysisk och administrativ infrastruktur, och det behövs något mer än bara skolor.

En organisation som Tamerinstitutet kanske inte är så lätt att porträttera som en spännande författare, men visar att steget att föra ut författarnas alster till målgrupper som bäst behöver kan vara krångligare och därmed värt mer uppmärksamhet än man tror.

En reflektion är samtidigt att hur riktigt och viktigt det än är att belöna läsfrämjande insatser bland utsatta, så måste man också kunna hålla med om att svensk barnlitteraturs ålderman Lennart Hellsing i sitt 90:e levnadsår hade kunnat vara värd ett pris till Astrid Lindgrens minne. Inte på grund av sin nationalitet, utan för allt det han gjort för att göra Sverige till en av världens starkaste barnlitteraturnationer. Förhoppningsvis får priskommittén fler chanser.

Om det hela skriver bl.a. DN med kommentatorn Lotta Olsson, och SvD.

Intressant om , , ,

tisdag, mars 24, 2009

Kung för Keynes?

Kung Carl Gustaf sluter sig uppenbarligen till dem som inspireras av keynesianska tankar för att bemöta finanskrisen: "Spendera, så löser man krisen" är hans råd till italienska journalister rapporterar SvD. I övrigt uttrycker vår kung sitt intresse för miljöfrågor och miljöbilar, och drottningen har ett program som innefattar såväl barnlitteratur som kvinnor utsatta för våld och trafficking.

Angelägna ämnen som bekräftar att vårt kungapar ligger i tiden med sina val av frågor att fokusera på. Det får ju dock inte med vår konstitution bli för politiskt - vilket ibland kan tolkas som inte något som någon person eller grupp av betydelse kan uppfatta som kontroversiellt.

Om kungen t.ex. höstade hem segern i ett valkungadöme kunde han kanske tillåta sig en mer utsvävande, och kanske för både sig själv och svenskarna mer givande roll. I väntan på det republikanska kungariket Sverige får vi se hur kontroversiell den kungliga keynesianismen bedöms vara.

Intressant om , , , , , , ,

söndag, mars 22, 2009

Gay, gift och i behov av asyl

Äktenskapsfrågan är aktuell på bägge sidor Atlanten. I USA går vågorna förstås högre än här hos oss, där sex av sju riksdagspartier "kommit ut" för en gemensam äktenskapsbalk med samma term för samkönade par.

För egen del är jag i och för sig inte så fokuserad på själva begreppet så länge alla har samma rättigheter (samtidigt som jag fullt ut förstår dem som i själva begreppet ser just en fråga om lika rättigheter).

Vad lika rättigheter mellan homo- och heterosexuella par kan betyda demonstreras nu i ett aktuellt asylfall i Massachussetts, där senatorn och förre demokratiske presidentkandidaten agerar. Det visar också att hbt-rättigheter fortfarande är lite känsligare och mer komplicerat även i länder som vi annars ser som demokratiska, i detta fall Lula da Silvas Brasilien (som förvisso har en hel del andra bekymmer relaterade till mänskliga rättigheter).

Intressant om , , , , ,

måndag, mars 16, 2009

Fettskrock och rökskräck

Sedan 1980-talet har vi halverat intaget av smör och mindre mättat fett har räddat 5.000 av oss från döden i hjärtinfarkt. Och på bara fem år har antalet rökare minskat med 200.000. Positiva nyheter från gårdagens Rapport respektive dagens DN, inte sant?

Övervikt och fetma är sedan länge benämnda som våra nya stora folksjukdomar. Vällevnaden, stillasittandet, skräpmaten, ojämlikheten, alienationen: förklaringarna kan vara många, lika många som de olika dieter som saluförs, var och en som närmast allena saliggörande.

Att ingen av de populära dieterna är någon mirakelkur, åtminstone inte för hälsa och smärthet på sikt, verkar ju nu ha visats vetenskapligt: En några veckor gammal nyhet som sammanfattades med budskapet "rör på dig och ät mindre" sade helt enkelt att fettsnålt eller kolhydratsnålt inte spelar så stor roll, viktnedgången (inte särskilt dramatisk) kommer oavsett. Inte så konstigt när man i praktiken svälter kroppen genom att plocka bort någon av dess huvudbränslen.

Vi behöver som bekant både fett och kolhydrater, men för att leva hälsosamt på lång sikt bör det vara rätt fett och rätt kolhydrater (inte bantning men förvisso en slags diet). Medelhavsinspirationen med olivolja, bönor och annat fleromättat istället för det klassiska mättade fettet i kött och smör har länge varit en sådan hälsotrend, liksom fullkorn och osötat bröd istället för sirapslimpa och de förrädiska bantarflingorna (jag har länge förundrats över falskheten i marknadsföringen av Special K med över 20 procent socker). Det hindrar förstås inte en och annan blodig biff, béarnaiseportion eller Marabou mjölkchoklad (eller ännu hellre mint- eller apelsinkrokant...)

Balanserad kost - och ett liv i rörelse så att vi gör av med det vi stoppar i oss. En balans som ändå kan vara lättare att tala om än att leva efter.

Obalanserad blir också lätt dietdebatten. De som vill göra upp med "fettskräcken" går till angrepp mot de som förfäktar mer traditionella kostråd. Vissa vill bannlysa bröd, andra charkprodukter. Själv tycker jag att en uppdaterad tallriksmodell (lite mer olivolja, lite mer fullkorn, gärna ägg och avocado...) verkar vettig. Att äta sig mätt på mättat fett kan nog vara bra för midjan men hur ser det ut med fetthalterna i blodkärlen?

Så var det motionen... och rökstoppet! Se där otvivelaktiga hälsoråd som alla kan skriva under på, så kan vi undvika några hjärtinfarkter till. Och glöm för all del inte heller att vi lever bättre och längre än någonsin tidigare.



Intressant om , , , ,

torsdag, mars 12, 2009

Direktörslönerna: Först går de upp, sedan...?

Jag är knappast ensam om att förvånas, och faktiskt förfäras en smula, över höjda direktörslöner mitt i nedförsbacken till en tuff lågkonjunktur. I dag är det SEB som har stått i fokus och fått utstå kritik från både statsministern och oppositionsledaren, och dessutom sägs diskvalificera sig från bankgarantiprogrammet.

Givetvis ska duktiga människor som arbetar hårt kunna tjäna bra med pengar och naturligtvis är det ägarnas och chefernas sak att bestämma vad deras anställda får i lön. Vi behöver mer lönespridning i Sverige, utbildning och entrepenörskap måste löna sig bättre. Prestationsbaserad lön kan vara en god idé om den tydligt kan knytas till ett resultat man kan påverka. Och det resultatet kan förstås vara att prestera bättre än andra också i en nedgångsperiod.

Men - löneförhöjningar eller bonusar i mångmiljonklassen som vi har sett den senaste tiden riskerar att undergräva förtroendet såväl för de enskilda företagen som för näringslivet i stort och i förlängningen hela vårt ekonomiska system. Särskilt som argumenten inte verkar gå ihop. Först försvaras bonusar i goda tider med att det är viktigt med resultatrelaterade löner. Sedan omvandlas de till fast lön i nedgångstider, när bonuskriterierna annars skulle leda till att det inte blev några extrapengar.

Direktörslönerna går alltså upp med konjunkturen. Och sedan går de... upp när konjunkturen går ned. Utan synlig eller tydlig koppling till bättre prestationer än konkurrententerna.

Marknadsekonomins och kapitalismens fiender har all anledning att som Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin kritisera överdrifterna.

Intressant om , , , , , ,

söndag, mars 08, 2009

Mer av en procent

Enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning i Stockholm är ju ett kärt ämne. Nu har konceptet också begåvats med en särskild symbol - som ska delas ut som belöning till de förvaltningar och bolag som utmärker sig. En kvalitetsmärkning om man så vill. Att belöna goda exempel är alltid en god idé - läs om det hela i DN eller direkt hos Stockholm Konst.

Pingat på http://intressant.se Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag, mars 01, 2009

Svensk ekonomi: Inte så illa?

Rådande kris har fått såväl regering som opposition, och fristående kommentatorer, att försöka överträffa varandra i dystra metaforer över Sveriges ekonomiska utsikter. Är det inte vargavinter så är det "skitår" som stundar.

Ingen var väl heller överraskad av att den negativ tillväxt som BNP-statistiken visade fjärde kvartalet i fjol. Men de dystra kommentatorerna - som finansminister Borg med hans ("tjäle i svensk ekonomi" - borde kanske ta det hela med en lite större nypa salt.

Inte så att det ekonomiska läget inte är allvarligt, eller att vi inte ska ta situationen på allvar - men inget blir bättre av att fan målas på väggen. Inte minst regeringsföreträdare borde vara varsamma för att inte i onödan förstärka kriskänslorna och en nedåtgående spiral av negativa förväntningar. Att stödet för såväl Alliansen som statsminister Reinfeldt hittills gynnats kraftigt av krisen är ingen säkerhet inför valet; halvtannat år är lång tid i såväl ekonomin som väljaropinionen (räkna lika långt bakåt så får ni se).

Fjärde kvartalet 2008 var dystert, i Sverige - och i världen. Jämfört med många andra västerländska ekonomier klarar vi oss hittills ganska bra. Visst kan det svida i svenska storebrorssjälar att grannlandet Norge nu har en större ekonomi än oss (se t.ex. Expressen eller E24) - men även utan olja och gas är vår grundläggande ekonomi sund och stark, inte minst vid en jämförelse med det tidiga 90-talet. BNP-statistik ska hanteras med viss försiktighet, och helåret 2008 var heller inte så dystert som det enstaka kvartalet. När även den försiktige riksbankschefen Ingves talar om en vändning 2010 (DN) vågar vi kanske hoppas - utan att ta ut något i förskott.

För Alliansen gäller det då att fortsätta göra rätt: att efter att ha samlat i ladorna under de goda åren fortsätta hålla emot alla som gärna är generösa med skattebetalarnas pengar, och istället prioritera noggrant, värna välfärden, och göra strategiskt riktiga förändringar av skatter, arbetsmarknad osv. Då finns alla förutsättningar för att tjälen snabbt går ur.

Pingat på http://intressant.se Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,