En framgångsrik skola som ger lust för lärande och höga kunskapsresultat - hur når vi dit? De enkla svaren är inte de rätta. Svenska skolan har rätt goda ekonomiska resurser, och det var länge sedan 90-talskrisen upplevdes som ett hot. De alltför stora klasserna verkar också tillhöra historien. Och de sjunkande skolresultaten verkar ha haft andra förklaringar.
Lägger man samman två färska rapporter, från Sveriges Kommuner och Landsting i förrgår och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i går, framträder en intressant bild. Svenska klasser i grundskolan har nu i snitt under 24 elever. Resursmässigt lägger vi markant mer än OECD-snittet på skolan, 6,3 jämfört med 5,7 % av BNP. Mer pengar är inte svaret, konstaterar DN:s Johannes Åman. Rektorerna i rapporten efterlyser däremot bl.a. högre kompetens hos lärarna.
Och kunskapsresultaten verkar snarast bero på skolans arbetssätt. Något verkar ha gått snett under 90-talet. De nya villkoren med mindre undervisning och mer projektarbeten osv tycks, som ofta påpekats inte minst från Folkpartihåll, ha lämnat eleverna att klara sig själva. Och då drabbas framför allt de som har mindre studievana och kanske större svårigheter.
En liknande effekt verkar ju de avskaffade betygen i större delen av grundskolan ha haft, enligt forskarresultat som presenterades för en månad sedan.
Att förändra skolan tar tid. Ny lärarutbildning, betygssystem m.m. måste få verka och Jan Björklund behöver få fortsätta sitt värv. Skolmatchen blir jämte jobbmatchen viktigast för Alliansen inför valet. Som SvD:s PJ Anders Linder påpekar, är detta i sig ett skäl gott nog att välja Alliansen.
Helena von Schantz bloggar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar