Carl Cederschiöld som regeringens förhandlingsman för Stockholmsregionens trafiklösningar måste anses vara ett bra namn. Stark förankring i den borgerlighet som styr landet, staden och landstinget och förstås främst i det största regeringspartiet. Klart Stockholmsmandat efter sin långa tjänstgöring som stockholmarnas företrädare, framför allt som ledande moderat i Stadshuset. Van förhandlare med borgerliga majoriteter och blocköverskridande konstellationer. Vana också från tuffa, strukturella, partiöverskridande diskussioner som torde äga rum i Ansvarskommittén.
En kraftfull förhandlingsman är ett nödvändigt första steg. Men en framgångsrik trafiklösning kräver fler förutsättningar: En helhetssyn på Stockholmstrafiken med både framkomlighet, miljö, tillväxt och samhällsbyggande i stort, med både vägar och kollektivtrafik. Ett öppet förhållningssätt från alla ingående parter och partier. En förståelse för Stockholmsregionens särskilda problem och möjligheter och för behovet av att komma fram till en snabb, ekonomiskt och politiskt hållbar lösning, efter årtionden av kapsejsade uppgörelser och uteblivna satsningar.
Rent ut handlar det om mer pengar till Stockholmsregionen, för att vidmakthålla och kraftigt bygga ut inte minst kollektivtrafiken. Trängselskatt/trängselavgifter hör till bilden men oavsett konstruktion kan det ekonomiska bidraget inte bli mer än en bråkdel av vad som behövs.
Överst på agendan: Getingmidjan för tåg genom Stockholm (Citybana eller annan lösning?). Strukturbristerna i vägnätet (Förbifart, Ringled?). Ett miljömässigt hållbart trafiksystem.
Pingat på intressant.se. Andra bloggar om: Stockholm, trafik, regeringen, politik
tisdag, oktober 31, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar