måndag, september 21, 2009

Kulturförslag, kulturpengar och konstnärslöner

Kulturpropositionen innehåller en hel del bra nyheter, varav många redan kända (här som pdf). Kulturbryggan för nyskapande kultur, en utvidgad satsning på Skapande skola och en samlad analysmyndighet för hela kulturområdet är exempel på vad kulturpolitiken handlar om: spetsen, bredden, och uppföljningen - så att satsningar hamnar rätt och begränsade medel kommer till största nytta.

Mer omdiskuterat än många andra enskilda förslag verkar det om de s.k. konstnärslönerna bli. (Se t.ex. SvD i lördags och i dag.) Vad det handlar om är en livslång, ganska blygsam, inkomstgaranti som väl meriterade konstnärer i olika genrer, högst 157 samtidigt, kan få. Garantin minskas om man har andra inkomster.

Är nu konstnärslönerna så mycket att bråka om? Borde inte duktiga konstnärer som berikat och fortsätter berika vårt kulturliv, men som kanske inte alltid är kommersiellt framgångsrika, kunna få en livslång trygghet?

En av dem som inte tycker det är min partivän i Norrköping Mathias Sundin, som debatterade konstnärslöner i P1 Morgon i dag. Vår förre partiledare Bengt Westerberg, Konstnärsnämndens ordförande, har motsatt åsikt.

Min inställning är (liberalt?) kluven. Kulturen har ett stort värde, instrumentellt för vad den ger andra samhällsnyttor, men också i och för sig själv. All kultur är och kan inte vara kommersiellt livskraftig på egna villkor. Vi behöver ett offentligt kulturstöd, samtidigt som vi arbetar för att kulturens pengar ska förmeras också genom andra källor (må det vara sponsring, filantropi eller kulturellt kreativt företagande).

De begränsade offentliga kulturpengarna måste dock användas rätt, och här sympatiserar jag med det som kulturpropositionen faktiskt skriver om konstnärernas inkomstgaranti, och som alla borde läsa innan de ger sig in i debatten: "De medel som i dag är avsatta till statliga inkomstgarantier bör successivt omvandlas till tidsbegränsade stipendier till verksamma konstnärer."

Syftet med den föreslagna förändringen är alltså att ge fler utövande konstnärer möjlighet att utveckla sin konst, och därmed fler konstupplevelser, fler idéer, impulser och inspiration både för andra konstnärer, och för oss som använder och njuter av kulturen.

Det kan vara värt mer än livslång försörjning åt ett mer begränsat antal.

Intressant om , , , , , , ,

Inga kommentarer: