Kluvna liberaler har det inte lätt i dessa dagar: Efter FRA-frågan där integriteten ställdes mot säkerhet och behovet av en effektiv underrättelsetjänst, kom fildelningsdebatten tillbaka med full kraft.
Även fildelningsfrågan handlar det i mycket om integritet, t.ex. upphovsrättsägares rätt att begära ut misstänkta fildelars IP-adresser enligt den s.k. ipred-lagen - men det handlar också om kreatörers intellektuella och rättsliga rätt till sina verk. Det är på många sätt en tydligare liberal målkonflikt.
Som liberal känner jag onekligen viss sympati med de internetleverantörer som med hänvisning till annan lagstiftning förstör uppgifterna om användarnas IP-adresser och därför inte kan lämna ut dem enligt ipred-lagen. Mindre sympati har jag med dem som tillgängliggör eller tillhandahåller verktygen för nedladdning av upphovsrättsskyddat material i stor skala. DN:s huvudledare efter Pirate Bay-rättegången gav mig råg i ryggen: "...i grunden måste artister, skådespelare och författare ha rätt till ersättning för sina verk."
Som så ofta gäller det att försöka förena flera tankar, och värden, på en gång. Självklart måste vi finna smarta lösningar för hur upphovsrätten kan förenas med den nya tekniken. Vi kan inte för att citera ett känt inlägg i en valdebatt 2006, kriminalisera en hel (nåja) ungdomsgeneration.
För partierna gäller det också att inte kratta manegen för ett enfrågeparti som med fri fildelning på fanan kan segla in i Europaparlamentet. Risken ska inte negligeras. Med det låga valdeltagandet vi tyvärr verkar få vänja oss vid i Europavalen räcker det med drygt 100.000 röster för ett mandat i Bryssel. Med ett sätt att se det vore det högst relevant för ett piratparti att ta plats i Europaparlamentet, eftersom EU ägnar sig mycket åt datasäkerhet och kommunikation i dessa dagar.
Men de andra frågorna behöver andra partier, med kunskap och förmåga att just förena flera tankar och värden. Bäst en verklig Europavän med vännens förmåga till konstruktiv kritik.
Intressant om fildelning, Pirate Bay, DN, Europaparlamentsvalet, Europavalet, piratpartiet, FRA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Den dagen upphovsmän, författare, och artister vågar släppa sarjen och faktiskt se lite längre än så kommer det gå fint.
En mp3 kan du sälja till jordens undergång utan merkostnad, omtryck etc, det har du aldrig kunnat tidigare.
Att då digitala filmer, ljudböcker och musik kostar mer eller lika mycket som de fysiska exemplaren är bara emot allt sunt förnuft.
När det kostar mer att lägga på en digital vattenstämpel på en mp3 ljudbok än att trycka en pocket är något fel.
Folk vill göra rätt för sig, men konsumtionsmönstrena har ändrats.
Okommersiell fildelning är inget farligt, kan man betala så gör man det men då kan man inte ta betalt för sämre produkter.
Upphovsrättsägarna och medieindustrin behöver säkerligen tänka nytt, det görs ju också i stor utsträckning. Men det har väl aldrig handlat mest om den kostnaden för det fysiska materialet och tillverkningen, utan om möjligheten att få betalt för det intellektuella arbetet och rättigheterna.
Klart folk ska ha betalt, men kanske inte på samma sätt som förut.
Med tanke på den otroliga marknad som har öppnat sig för musiker, konstnärer, tonsättare så tycker jag det är konstigt att man tror att man inte ska få betalt.
För ett par år sedan kunde man bara köpa kasetter och lp-skivor med musiken. Ev spela in från radio.
Idag kan man köpa musik per mobil, dator, tv-spel, datorspel, strömmande och exemplar.
Bara för att man tidigare kunde kontrollera de exakta exemplaren som såldes innebär det väl inte att man måste göra det idag? Speciellt inte när det handlar om okommersiell spridning?
Men... Jag anser att upphovsätten tjänar ett mycket större syfte än att man ska kunna leva på den, eller att använda den som ett vapen mot ett samhälle eller medborgare.
Det som händer i Sverige idag och i EU och USA är att upphovsrätten som bör vara främst en ideologisk rätt bara handlar om pengar. De som skriker högst är de som har mest.
Eller har jag fel? Är vi på rätt väg?
Upphovsrätten handlar förstås om både den intellektuella ideologiska rätten till sina verk - dvs att ingen ska kunna ta ifrån någon "äran" av att ha skapat något. Men för den som lever på sin kreativitet är det förstås i högsta grad en fråga om pengar.
Att nya distributionssätt behöver leda till förändringar är klart. Men att bara ta/tillgängliggöra något utan någon dialog, mot skaparnas vilja, blir samtidigt inte mer rätt bara för att det går.
Fast blir det mer rätt att sätta dom (fildelare, tjänster) i fängelse och döma dem till otroliga skadestånd utan någon större bevisning? För det anser jag inte att det var i TPB rättegången.
Är det bra med ett samhälle som sätter folk i fängelse för att de sprider information? För att några ev. förlorar pengar på det?
Bevisvärderingen kan jag inte uttala mig om, men om det är så att man tillhandahåller tekniken och systemet och dessutom öppet uttrycker att det är till för att sprida upphovsrättsskyddat material så...
Skicka en kommentar