Kommunismens blodbad inte så illa menat?

DN Kultur ger ofta intressant, för en liberal provocerande läsning. I morse gladdes jag över Marcus Boldemanns kärleksförklaring till spårvagnar - en fransk trafiklösning som vi definitivt bör importera till Stockholm.

Lite högre blodtryck orsakade bokanmälan av Dan Jönsson på samma uppslag - Utopierna är tillbaka. Jag vet inte hur mycket Jönsson sympatiserar med författaren Slavoj Zizek och delar hans analays, som verkar gå ut på att vänstern måste göra upp med sin beröringsskräck med sina totalitära avarter. "Vänstern måste 'våga erkänna' sitt totalitära förflutna, återgå till traditionen från Robespierre och Lenin, för att hitta tillbaka till en befriande, utopisk 'sanning'" sammanfattar Jönsson.

Två av historiens värsta massmördare, för att använda en sliten men mycket passande term, ska alltså åter göras till husgudar. Det räcker tydligen inte med det uppsving för Marx och Kapitalet som rapporterades om efter att finanskrisen raserat både förmögenheter och förtroende. Robespierre och Lenin var ju dessutom inga vanliga massmördare utan arkitekter bakom system med terrorn som grund och förutsättning, som perverterade Frankrike för flera år, och Ryssland för många årtionden.

Dessa dödliga utopier bör alltså inte avskräcka vänstern från att anamma nya - eller nygamla? Och man ska uppenbarligen räkna med risken för ytterligare "misslyckanden". Ja, franska revolutionens terror och kommunismens blodbad var ju inte så illa menat...

Om detta perspektiv vinner fotfäste framstår med ens den rådande krisen, som Jönsson avslutar med att kalla "inte en gräns utan en öppning", som potentiellt mycket farligare än några nedlagda bilfabriker och växande statsskulder.

Intressant om kommunism, utopi, Robespierre, Lenin, Zizek, Dan Jönsson, DN kultur