söndag, februari 25, 2007

Ségo ou Sarko? Bayrou!

Apropå fördelarna av mittenpolitik så tycks fler franska väljare än tidigare föredra något sådant. Enligt de senaste mätningarna har mittenpartiet UDF:s (det närmaste man kommer ett franskt "liberalt" alternativ?) ledare François Bayoru både chans att ta sig till presidentvalets andra omgång, och där möjlighet att besegra både socialisten Ségolène Royal och nygaullisten Nicholas Sarkozy. (Hittade inte artikeln från någon av de senaste dagarna men äldre bakgrund ges här.) Hoppingivan de för dem som har svårt att föredra vare sig Ségos vänsterpopulistiska drag eller Sarkos hårda högertendenser.

Pingat på intressant.se. Andra bloggar om: , , ,

2 kommentarer:

Ola J Hedin sa...

Hoppingivande eller förvirrande? Medan Sarkozy och Royal har gått till val på två konkreta förslag (sänkta arbetsgivaravgifter och lag & ordning respektive höjd minimilön och rättvis fördelning) går Bayrou til val på att inte föreviga kampen mellan höger- och vänsterpartier.

Blir han vald kommer han försöka bilda en samlingsregering där alla goda politiker, oavsett parti, får vara med under villkor att de ställer upp på hans politik.

Men det är just det som är problemet. Vad är Bayrous politik? Det är inte som att det finns ett tydligt centristalternativ! Allt han vill är att inte vara som de andra.

Och tyvärr går det hem. Fransoserna, som tröttnat på glorifierandet av Sarko och Ségo, verkar välja Bayrou bara för att han inte är någon av de andra två.

Två andra faktorer som du inte tar upp är att det ännu inte är klart vilka kandidater som de facto ställer upp, samt mer än hälften av väljarna inte bestämt vem de ska rösta på ännu.

Rasmus på Kungsholmen sa...

Hoppingivande att ett val inte behöver stå mellan "höger" och "vänster" (med eventuellt Le Pen som enda reella alternativ). Sedan är jag inte tillräckligt insatt i detaljerna i fransk politik för att rakt ut veta vem jag själv skulle lägga min röst på.

Startfältet är förvisso fortfarande oklart - t.o.m. Chirac har ju väntat länge med att ge definitivt besked. Även om det väl mest torde handla om att irritera Sarkozy, ur presidentens perspektiv skyddslingen som svek patronen och har haft mage att bygga en egen plattform.