Vem har svar på regeringsfrågan?

Alliansen behöver manifestera sin enighet ännu tydligare för att befästa eller återta (beroende på vilken mätning man tittar på) opinionsövertaget. Ännu besitter socialdemokraterna besitter något slags definitionsrätt på regeringsfähigheten, hur märkligt det än kan synas efter alla oinfriade löften, oförmågan att skapa förutsättningar för långsiktigt bättre sysselsättning, och ovanpå de politiska misslyckandena en rad affärer.*

Regeringsfrågan måste dock numera ställas även till vänstersidan. Och när vänsterpartiets Lars Ohly kommer med nya mer eller mindre ultimativa krav som det är svårt att se hur åtminstone nuvarande s-ledning skulle kunna acceptera, när miljöpartiet gång på gång ställer kabinettsfrågor i förväg, då blir den rödgröna alliansen svaret skyldiga. Hur många budgetproppar de än pressat fram i nattmanglingar och förhandlingar som utspelat sig i medierna i mer eller mindre fientlig ton.

Enighetsdemonstrationer från Alliansen kommer göra kontrasten allt tydligare. Överenskommelser om hur man ska hantera t.ex. fastighetsskatten kan bidra till en ny positiv trend. Det viktiga är att fyra partier har en gemensam ambition att bilda regering och en gemensam ambition för det framtida Sverige.

(*En del förståsigpåare menar att socialdemokratin förvisso inte backat så mycket p.g.a. förtroendeförlusterna men inte heller fått något opinionslyft tack vare den trots allt starkare ekonomin. Det sista verkar förstås ganska rättvist om man tror att framgångsrika svenska företag och en internationellt stark konjunktur har större betydelse för uppsvinget än på en socialdemokratisk regering som stelbent vägrar inse sambanden mellan höga skatter, krångliga regler och företagares vilja och förmåga att starta och växa.)