Apropå centraleuropeisk mellankrigstid: med ett framtida självständigt Montenegro känns historiens vingslag från ännu längre tillbaka. Balkan före första världskriget var en krigshärjad spelplan för nationalister, små imperiebyggare och dåtidens europeiska stormakter. Hur mycket vågar vi hoppas att ett framtida Balkan med ännu fler stater inte upprepar Balkans historia som Europas oroliga hörn? (Efter Montenegro Kosovo...)
Kan EU hämta sig från sin nya tankepaus, som hotar att bli ett fullfjädrat fall av eurosklerosis, leva upp till de högt ställda förväntningarna hos regionens ledare och invånare, och ställa de krav som kanske inte blir lika populära som utsikterna till euro, strukturbidrag, frihandel och en eftertraktad "godkänt europeisk"-stämpel? Hanteringen av Rumänien och Bulgarien, som står främst i unionens väntrum just nu, liksom utgången av katt-och-råtta-spelet med Serbien kring general Mladic kommer att vara viktiga indikatorer.
måndag, maj 22, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar