RUT: Sanning eller statistik?

Vilka var det nu som hade störst nytta av RUT-avdraget för hushållsnära tjänster? Många statistiskt grundade påståenden har slagits i huvudet på motdebattörer från bägge sidor. I söndags berättade så Rapport - och sedan Agenda - om Sanningen, framräknad av SCB. Eller?

Att det är "höginkomsttagare" som använder RUT allra mest är förstås svårt att undvika om man vrider till statistiken så att alla med 25.000 kronor i månadslön - inte helt ovanligt för vare sig lärare, sjuksköterskor eller metallarbetare - räknas till den kategorin. (Det är inte första gången begreppet höginkomsttagare smetas ut.) Att bara 6 promille av låginkomsttagarna (och då talar vi riktigt låga inkomster, max 10.000 per månad före skatt) använder sig av RUT-avdragen låter förstås lite - tills man tar reda på att andelen av befolkningen som helhet är 13 promille.

Det sistnämnda är förstås för få. Men de blir fler. Möjligheten för människor med vanliga inkomster att köpa professionell hjälp hemma har inte funnits särskilt länge. Det som funnits desto längre är förstås förmågan att bedra med hjälp av statistik.

Hanne Kjöller i DN har liksom SvD:s ledarsida försett oss med uppgifterna och beräkningarna. Mattias Wallentin skriver om sitt arbete som städare på Newsmill. Bloggar gör Carina Boberg, Björn Brändewall, Sebastian Hallén, Carl B Hamilton, Anna Lundberg, Hans Åberg m fl.

Intressant om politik, RUT, hushållsnära tjänster, hushållsnäratjänster, Agenda, Rapport, statistik, höginkomsttagare, låginkomsttagare