Sverige hör till de länder som lägger allra mest pengar på skolan. Den negativa utveckling av kunskaper och resultat, eller för den delen problem med ordning och arbetsro, som vi har sett de senaste årtiondena löses inte med mer pengar. Det handlar om att använda pengarna i skolan på rätt sätt.
Mer av skolans pengar behöver helt enkelt gå till undervisning. I Stockholm har Folkpartiet och Lotta Edholm nått en bra bit på vägen mot målet att ha en lika hög andel skolpengar till undervisning som OECD-snittet. Den vägen måste också resten av den svenska skolan vandra. Om Folkpartiet får som vi vill och skolan åter blir ett statligt ansvar är detta en av sakerna som blir lättare att uppnå.
För de rödgröna är skolfrågan ett problemområde med splittringen i betygsfrågan som talande exempel. MP har visserligen blivit för betyg men först i år 9, dvs först då grundskolan slutar ska elever, lärare och föräldrar få ett kvitto på kunskapsnivåerna under nio års skolgång. (Frågan är hur det ska göra fler gymnasiebehöriga.) Socialdemokraternas förnyelse verkar åtminstone innebära betyg från slutet av det som på min tid hette mellanstadiet. Och V håller fast vid avskaffade betyg (och läxor!?).
För att skyla över denna splittring kan det bli enkelt att enas om att mer pengar är det enkla svaret (med högre skatter för bl.a. på tok för lågavlönade lärare). Och visst är det enkelt - i bemärkelsen förenklat. Skolans behov är mer komplicerade än så.
Läs gärna Lotta Edholms debattartikel på DN.se som visar hur skolan får mer pengar till undervisning när FP får bestämma - och mindre undervisningsandel av resurserna under S-styre. Bloggar: Lotta Edholm, Mark Klamberg.
Intressant om politik, skola, skolpolitik, undervisning, undervisningsresurser, pengar, lärare, OECD, Lotta Edholm, Folkpartiet, Stockholms stad, Stockholm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar