FP för ännu mer RUT-avdrag - V för fler höginkomsttagare?

En röst på Alliansen, och gärna Folkpartiet, är som jag skrev senast i går det enda säkra kortet för den som vill behålla RUT-avdraget och värna den växande marknaden och möjligheterna med hushållsnära tjänster. Den fortsätta debatten bekräftar detta, på olika sätt.

Folkpartiets förslag om ett utökat RUT-avdrag för barnfamiljer och pensionärer, som DN skriver om i dag (ej på nätet), är mycket intressant. Just dessa gruppers behov av professionell hjälp hemma - när tiden eller de egna krafterna inte räcker till - är ju så tydligt att det t.o.m. är omsorgen om dem som har fått Socialdemokraterna att vackla något, åtminstone i retoriken mot RUT-avdraget.

Ett diversifierat RUT-avdrag för olika prioriterade grupper har förstås sina praktiska komplicerande sidor, inte minst för att det gör skattesystemet snårigare. Men den raka enkla konstruktionen av RUT-avdraget med avdrag direkt vid faktureringen gör ändå det potentiella problemet mindre.

Dessutom är det ett konstruktivt inlägg i den välbehövliga diskussionen om tjänstesektorns framtid - liksom i bemötandet av de rödgrönas senaste krumbukter för, emot eller snarare både för och emot RUT-avdraget.

De rödgrönas elefant i glasbutiken är förstås Lars Ohly och Vänsterpartiet, som allt tydligare njuter av att få stå fast vid sitt tydliga nej till RUT-avdrag. I deras tolkning, som framgår bl.a. i DN men också i Göteborgs-Posten (ej heller på nätet), är detta enbart en subvention av höginkomsttagare. Och höginkomsttagarna är som bekant de som ska betala alla drömda rödgröna excesser.

Vilket för oss till frågan vilka som egentligen räknas som höginkomsttagare. Liksom till värdet av arbete. I GP har Ohly sagt att det krävs 45.000 kronor/månad för att ha full nytta av RUT-avdraget. Fel, maximalt avdrag kan göras av den med 25.000 kronors månadsinkomst, kontrar Skatteverket. Ja, men då kan man ju lika gärna jobba mindre och städa själv, replikerar Ohly.

Slutsats 1: För vänstern är det bättre om vi lönearbetar mindre, och inte anlitar professionell hjälp hemma, vilket följaktligen dubbelt upp blir en förlust för välfärden, nu och i framtida pensioner.

Slutsats 2: För vänstern finns det uppenbarligen för få höginkomsttagare i Sverige. För att få täckning för såväl sin retorik som alla sina dyra reformer, som ska betalas med högre skatter för dem som tjänar mest, behöver snart halva den arbetande befolkningen - däribland många lärare, sjuksköterskor och metallarbetare - räknas som höginkomsttagare.

För den som tycker det verkar bra för Sverige om fler kan och vill arbeta, driva företag, få ett första jobb i hushållstjänstbranschen blir svaret återigen: En röst på Alliansen är det enda säkra.

Intressant om