De hushållsnära tjänsterna biter sig fast: I människors vardagsliv (som blivit enklare och bättre med professionell hjälp hemma, eller med chansen till ett riktigt jobb med lön och pensionspoäng, eller med möjligheten att starta och driva växande tjänsteföretag). Och i den politiska debatten. Det är en mycket positiv utveckling. Debatten om RUT är upplysande på många sätt, både i själva sakfrågan, och i den vidare diskussionen om värderingen av jobb, karriärvägar, företagande och tjänstesektorn i stort.
RUT-avdraget i sig avgör kanske ingen väljares val. Men tillsammans med mycket annat och som exemplet på en attityd - och för närvarande en opålitlig rödgrön otydlighet - kan det få vågskålen att tippa över. Inte minst i storstäderna. Särskilt de som bryr sig om kvinnors och mäns lika möjligheter på arbetsmarknaden och lika rätt att välja karriär och familj framför hushållssysslor bör fundera.
Därför är det inte konstigt att de rödgröna under en uppehållsstrid försöker ompröva sin hållning och ena styrkorna bakom en ny; S håller Mona Sahlin borta ur debatten, obefläckad av den hittillsvarande mer dogmatiska nej-linjen; inte konstigt att Moderaterna laddar för en hård kampanj eller att Centern driver RUT som en av sina viktigaste frågor i strävan att förtydliga sin roll; inte konstigt att Folkpartiets Jan Björklund levererar sina sedvanliga tydliga oneliners om att sätta in respektive tvätta ett fönster.
Återigen är det oppositionen som är svaret skyldig: Vad innebär en röst på er? Behovsprövning? Tidsbegränsning? Eller vinner Ohlys avskaffa direkt-linje? Alliansens svar är tydligt: vi bevarar RUT. Och ser, te.x. med Folkpartiets förslag för äldre och barnfamiljer, hur man kan utveckla det.
Medialt rapporterat och kommenterat sedan sist: Lena Mellin i Aftonbladet, DN:s och SvD:s ledare, Expressen om Agenda-debatten i söndags. Bloggat sedan sist: Carina Boberg, Gabrielle Peteri.
Intressant om politik, arbete, arbetsmarknad, hushållsnära tjänster, hushållsnäratjänster, RUT-avdrag, RUT, oppositionen, rödgröna, Alliansen, regeringen, Mona Sahlin, Lars Ohly, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna, Centern, Folkpartiet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det viktigaste måste väl ändå vara att subventionera vissa branscher med skattemedel men inte andra, så att folk lär sig att fri konkurrens inte fungerar. Haha, liberaler...
Fri konkurrens råder i allra högsta grad. Men som jag skrivit här i andra inlägg så klarar kanske inte alla branscher exakt samma (mycket höga) svenska skattetryck. Det gör ju inte att företagen inte är riktiga företag, jobben riktiga jobb, pensionspoängen ger riktig pension... Och vinsten för statskassan gör det hela till en klok investering.
Vi satsar en hel del på olika branscher, forskning och annat för att skapa förutsättningar för ett vitalt näringsliv. Att minska statens uttag av skatt må du kalla subvention men det är en så liberal subvention det kan bli i så fall.
Men av din kommentar sluter jag mig till att du själv inte räknar dig som liberal och inte bryr dig särdeles om fri konkurrens?
Skicka en kommentar