Kulturstödet förändras till det bättre - men ibland gör förändring ont

Det fria kulturlivet i Stockholm är inte bara en omistlig del av kulturlivet i stort, utan också viktigt för stadens identitet och attraktionskraft. För att stödja de fria aktörerna delar staden ut verksamhets- och projektstöd men de pengarna täcker naturligtvis långtifrån allt. De räcker inte heller till alla. Det kommer de aldrig att kunna göra även om stödet från Stockholms stad har höjts från drygt 60 till nästan 65 miljoner kronor mellan budgetåren 2006 och 2010.

Vi i Folkpartiet och Alliansen vill därför förändra kulturstödet - och förbättra förutsättningarna för att kulturlivet ska få ta del av mer pengar, från andra håll. Förutom att de offentliga kulturresurserna är begränsade så är det inte bra med ett alltför stort beroende av en offentlig bidragsgivare. Stadens revisorer har också kritiserat inlåsningseffekterna - att samma mottagare får stöd år efter år och att det är svårt för nya att komma in i systemet. Vi vill också att fler stockholmare, inte minst barn och unga, nås av det rika kulturutbud som finns delvis tack vare stadens stöd.

Därför har vi bl.a. lagt på ytterligare 6 miljoner som utgår som bonus till stödmottagare som ökar sina egna intäkter, eller når många barn och unga med sin verksamhet. Totalt ger det en ökning av kulturstödet med 17 procent sedan 2006. Vi har skapat en fond för nyskapande kultur, för fler än staden att bidra till, och där det nu blivit klart med en påfyllning från stiftelsen Framtidens kultur om 3 miljoner.

Vi vill också göra det möjligt för fler att få verksamhetsstöd från kulturnämnden. Därför har vi 2010 gjort plats för 12 nya mottagare genom en omfördelning inom de befintliga ramarna. En del verksamheter har därför fått något minskade bidrag, med upp till 5 procent. Det borde inte ligga någon dramatik i detta.

Men dramatik har det blivit. Ramaskrin höjs. Rop om kulturskymning hörs åter - från ett antal representanter för fria grupper, med eldunderstöd av DN:s kulturredaktion. Jag undrar stilla vad en verklig försämring av villkoren skulle ge för effekter, när det mesta krutet redan är spillt.

Det undrar också min kulturnämndskollega Madeleine Sjöstedt i ett inlägg i dagens DN, som med all önskvärd tydlighet visar hur verkligheten ser ut. T.ex. har en av de protesterande teatrarna, Teater Tribunalen, 2006-2009 fått 233.000 kronor mer av staden inklusive kulturbonus. Nästa år minskas det fasta stödet med 30.000 kronor.

Men DN:s Ingegerd Waaranperä lyckas än en gång osvikligt missa eller missförstå argumenten. Hon ser inte någon risk i en framtida mer kulturfientlig majoritet som skulle kunna göra processen kort med ett kulturliv som fastnat i beroende av offentliga bidrag - för henne är den kulturfientligheten redan här!

Vi får verkligen hoppas att vargen inte kommer. Kulturlivet står dåligt rustat, särskilt med sådana stjälpande vänner som DN Kultur och Ingegerd Waaranperä.

Mer läsning: DN-replikväxlingen mellan Sjöstedt och Waaranperä finns ej på nätet. Det finns däremot Madeleine Sjöstedts blogg, liksom en uppfriskande klargörande kommentar från SvD:s Sanna Rayman tidigare i veckan.

Intressant om kultur, kulturstöd, kulturbonus, nyskapande kultur, Framtidens kultur, fria kulturlivet, fria grupper, Stockholms stad, Madeleine Sjöstedt, Ingegerd Waaranperä, DN Kultur