Svar om liberalism, droger, skattepengar

Ett mejlsvar som jag väljer att publicera även här: Till Alexander, Louise och er på Djungellistan (om mitt mejl når dit ograverat, jag lägger upp det på Louises och på min egen blogg).

Intressant att mina ställningstaganden gör er så upprörda. Jag tror inte att jag kommer att övertyga er eller ni mig, debatten är förvisso rolig men jag ser nog detta som mitt avslutande inlägg för den här gången.

1. Vem är liberal? Jag gör inte anspråk på tolkningsprivilegiet när det gäller alla andra; och jag förväntar mig att andra inte förnekar mig min ideologi. Tyck att vi inte ska motverka ”lättare” droger, förespråka en låt gå-attityd eller rentav legalisering, gör anspråk på att veta bäst vilka som ska få bidrag av landstingets sjukvårdspengar. Ingen hindrar er från att berätta det för andra. Men gör inte er tolkning till dogm.

2. Vilka droger är farliga och vad är vetenskap? Alkohol och tobak är stora och giftiga droger, farliga inte minst för att de missbrukas av så många. Att alkohol skadar och dödar många fler än en del andra droger är jag högst medveten om (ämnet för den Lancet-rapport Louise länkar till - samma som BBC-artikeln Alexander länkar till tar upp vad jag förstår). Hade alkohol uppfunnits i dag hade den nog behandlats helt annorlunda, nu har vi istället (som t.ex. Lennart Regebro påpekar på Louises blogg) en restriktiv alkoholpolitik (som jag starkt stödjer och gläds över tecken på en sådan mer försiktig syn också i andra europeiska länder). Tobak behandlar vi ju också oerhört restriktivt.

Det är ju inte minst de långsiktiga hälsofarorna som vi oroar oss för när det gäller t.ex. hasch och cannabis. Forskarkåren är sannerligen inte enig om allt, men stöd finns förvisso för en tuff linje också mot dessa ”lätta” droger. Som riskerna för haschpsykos, som ökar kraftigt för den som röker upprepade gånger, eller schizofreni där risken kan vara 2-3 ggr så stor senare i livet för den som använt cannabis.

Att ”lätta” droger kan leda till tyngre missbruk är heller inte gripet ur luften, här t.ex. om färska svenska resultat kring kopplingen mellan cannabisrökning och heroinmissbruk: KI, Drugnews, SR Vetenskapsradion.

Också i Storbritannien finns de som tar intryck av rönen om cannabis; tidningen Independent backar från att förespråka en mer tillåtande syn och varnar för följderna för brittiska ungdomar av ett utbrett bruk. Forskare som professor Colin Blakemore verkar här ha en annan syn än i Lancet-rapporten/BBC-artikeln. (Drugnews, Independent.)

Jag antar att det inte förvånar att jag inte ser mig själv som den vetenskapliga experten - jag får lita på dem som vet mer. Och det gör såvitt jag vet hälso- och sjukvården i Stockholms län när man utformar en så god beroendevård som möjligt (nu t.ex. med utvidgad samverkan med kriminalvården som jag nämnt tidigare ).

3. Skattepengar till åsiktsstyrning som Alexander skriver om förstår jag inte resonemanget kring. I landstinget förvaltar de förtroendevalda politikerna invånarnas skattepengar. Syftet med hälso- och sjukvårdens pengar är att de ska gå till just hälso- och sjukvård. Det föreligger givetvis ingen rättighet att få bidrag från dessa pengar, det är en prövning och prioritering utifrån vad som anses bäst och mest effektivt främja hälsovården.

Liberala hälsningar,
Rasmus

Pingat på intressant.se. Andra bloggar om: politik, ideologi, liberalism, droger, missbruk, folkpartiet, Birgitta Rydberg