Gärna höga hus men på rätt plats har blivit mitt mantra. Nej till skyskrapor i City är också tre kloka partikamraters budskap på Newsmill i dag och jag kunde förstås inte avhålla mig från att kommentera. Som Lotta Edholm, Madeleine Sjöstedt och Abit Dundar skriver så vill vissa debattörer gärna bygga höga hus mer eller mindre av princip - medan andra säger nej till det mesta byggande.
Folkpartiet värnar Stockholms kulturmiljöer och unika karaktär. Vattnet och den naturliga topografin, en "skyline" med Stadshuset, kyrktornen och några andra höga byggnader som sticker upp över en i övrigt ganska enhetlig och lågmäld höjd på bebyggelsen.
Vi ska inte bygga en skyskrapa eller två nära Centralen bara för att vi kan. Det sätter inte Stockholm på kartan, det gör oss inte mer intressanta, och det löser inte bostadsproblemen mer än den stadsbyggnadsnivå vi redan har. Detta gäller även Västra City i övrigt, den överdäckning av järnvägsspåren och Klarastrandsleden där staden kan växa inåt och läka ett sår i stadsbilden med 2000-talets kvartersstad, med parker och grönska, i samklang med 1800- och 1900-talens.
Däremot kan vi gärna bygga högt både generellt och med några riktigt höga hus där innerstaden växer utanför nuvarande tullar.
Tillsammans blir förtätningen och förnyelsen av nuvarande innerstad och de nya stadsdelarna Lindhagen, Norra Station och Norra Djurgårdsstaden något som verkligen kan sätta Stockholm på kartan. Stadens karaktär kan bestå - och förnyas. Med plats för fler människor som vill bo i och besöka vår stad.
Intressant om politik, Stockholm, stadsbyggnad, skyskrapor, höghus, Västra City, Klara torn, Norra Station, Lindhagen, Norra Djurgårdsstaden, Folkpartiet, Lotta Edholm, Madeleine Sjöstedt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vill vi åter igen bli ledande inom stadsplanering så måste vi ta nya tag.
Jag är otroligt glad över Folkpartiets engagemang mot höga hus i innerstan. Hur skulle det gå utan det? Men jag håller inte med om att det är en bra ide att vilja utnyttja i stort sett varje annan möjlighet till förtätning där.
Att tro att Västra City med sin sju meter höga spåröverbyggnad läker sår i stadsbilden är högst bedrägligt. Den kommer, tillsammans med en sällsynt hög och massiv bebyggelse, att från många håll skymma den böljande vackra stadssiluetten och den fortfarande småskaliga bebyggelsen. Den förminskar upplevelsen av Stockholms stadshus, av kyrktornen och av naturliga höjder och bergskanter. Vart tar känslan av det tidigare så luftiga och för Stockholm så karakteristiska skärgårdslandskap vägen när den som en konstgjord ås placeras mitt i Klara sjös dalgång?
Är detta rimligt i en tid då vi p g a klimatsituationen behöver flexibilitet eftersom vi inte kan veta vilka de framtida kraven på innerstaden blir. Frågan måste också ställas om det är ekonomiskt och ekologiskt hållbart att bygga där det är som allra dyrast? Kommer verkligen den p g a kostnaderna så extremt täta nya bebyggelsen att kunna behålla sin attraktivitet i det långa loppet?
Det är fullt möjligt att skapa attraktiv stadsmiljö med storstadspuls för alla dem som har innerstadsmiljön som ideal på nya platser till betydligt lägre kostnader än på komplicerade innerstadstomter. Vad är det som säger att det bara är Stockholms innerstad som kan fungera som centrum för en växande region i Mälardalaen? Se på det flerkärninga London t ex. Det är sant att trycket på boende i innerstan är högt. Men kan det inte bero på att det inte finns alternativ för dem som söker riktig stadsmiljö? Stockholm är faktiskt en av de mest monocentriska storstäderna i världen.
Vill vi åter igen bli ledande inom stadsplanering så måste vi ta nya tag. Vi måste finna en ny form för en storstads utveckling som utgår från just Stockholms karaktär och topografiska förutsättningar, som involverar hela storstadsområdet och som är Stockholms egen. De boendemiljöer som idag kommer till invid de nya kärnorna och som försöker likna innerstadsmiljön håller dock inte måttet. Det krävs en rejäl nysatsning på idéarbete och bred diskussion för att ytterstaden ska bli lika attraktivt, spännande och tillgängligt som innerstaden.
Låt Folkpartiet med sin kulturella och liberala tradition gå före i detta.
Kerstin Westerlund Bjurström
Ordförande Samfundet S:t Erik
Visst ska vi satsa på ytterstaden, och med snabbare kommunikationer och en allt större region kommer andra städer i Mälardalen snart bli andra kärnor i samma region som vår - dvs Stockholm-Mälarregionen.
Men det betyder inte att människors vilja att bo och verka i centrala Stockholm kommer att bli mindre. I ett internationellt perspektiv finns all anledning att värna utvecklingen av vår centrala regionkärna som är Stockholm och dess innerstad. Och ur ett mänskligt och stadsbyggnadsperspektiv är modern fortsättning på den klassiska kvartersstaden, i samklang med 1800- och 1900-talets stenstad, något eftersträvansvärt.
Exakt hur Västra City (eller kanske Nya Klarastaden?) kan komma att te sig återstår förstås att se. Några höghus eller en väldigt tät och hög byggnads- och kvartersstruktur tror jag inte på. Men även om vi bygger en något högre ny stadsdel här, ska kyrktornen och Stadshuset fortsatt vara det som präglar Stockholms skyline.
mvh Rasmus
Hej Kerstin,
Intressant att läsa hur Samfundet St Erik argumenterar! Ditt inlägg väcker dock några funderingar hos mig. Av det du skriver tycker jag mig utläsa att du är medveten om att många människor efterfrågar en boendemiljö som har de kvaliteter som kännetecknar den klassiska stenstaden som byggdes under 1800-talet. Det vill säga den täta staden med slutna rutnätskvarter, hus med lokaler i bottenvåningen etc. Är det en riktig tolkning av er uppfattning?
Var önskar Samfundet St Erik att denna typ av stad ska byggas rent konkret? Ni har ju tidigare – som jag uppfattat det - argumenterat emot bebyggelse av Norra Station och Värtahamnen. Nu vänder ni er mot planerna för Västra City. Det är förstås legitimt, men eftersom ni samtidigt verkar vara på det klara med att staden behöver växa för att täcka efterfrågan på bostäder,arbetsplatser och rekreationsområden så blir jag nyfiken på vilka områden ni vill ta i anspråk? (Det har ju också att göra med investeringar i infrastruktur och liknande. Poängen med exempelvis Västra City är ju att bättre utnyttja mark som redan har utmärka kollektiva förbindelser.)
Jag delar helt bedömningen om att Stockholm behöver flera alternativa centra. Jag ser gärna att exempelvis Årstafältet, Sicklaön, Bromma flygfält, Albano, Ursvik, Västberga, delar av Gärdet och Järvafältet, Huvudsta, Ulvsunda etc tas i anspråk för tät bebyggelse med de kvaliteter som kännetecknar dagens innerstad. Men jag tror också att stadens centrum under överskådlig tid kommer att vara Norrmalm och ser gärna att vi utnyttjar det området så gott det går.
Var vill Samfundet St Erik bygga ”alternativ för dem som söker riktig stadsmiljö”?
Skicka en kommentar