När Pennsylvania-senatorn Arlen Specter för några dagar sedan tog steget över till demokraterna, var det inte bara en av de bästa presenter Barack Obama kunde få till sin 100:e dag i Vita huset. Det var också som sten på börda kännetecknande för republikanska partiets opinions-, strategi- och identitetsproblem.
Att Obama sannolikt snart kan räkna med en filibuster-säker majoritet i senaten, har t.ex. DN och SvD rapporterat. När den utdragna rättsprocessen väl avslutas verkar komikern Al Franken kunna räkna med att bli Minnesotas näste senator. Redan nu är alla maktcentra i Washington, utom den konservativt dominerade högsta domstolen, tryggt i demokratiska händer.
Men republikanernas problem går djupare än en oppositionsställning de inte har behövt finna sig i sedan 1994. Den skulle de ju kunna ta sig ur redan i mellanårsvalen nästa höst. Problemet är att chanserna att de ska lyckas med det ter sig allt mindre.
Obama och demokraterna vann sina storsegrar i höstas till stor del tack vare nya röster - förstagångsväljare och andra som inte röstat förut eller på länge. Sålunda var det för första gången lika många svarta som vita som utnyttjade sin rösträtt, enligt en ny studie från Pew Research Center (NY Times). Tillsammans utgjorde svarta, spansk- och asiatiskättade väljare en fjärdedel av väljarkåren.
Republikanernas mångåriga väljarkoalition mellan ekonomiskt och socialt konservativa är samtidigt inte längre det starka framgångsrecept som det verkade vara tills alldeles nyligen. Framtidsbilden med en ständigt ökande republikansk dominans, baserad på sydstater vars andel av befolkningen liksom väljarkåren kontinuerligt ökat, ter sig plötsligt mycket osäker.
Värderingsskiften bland amerikanerna kontra de egna kärnväljarna förstärker de bekymmersamma framtidsutsikterna. Värderingarna manifesteras i synen på samkönade äktenskap - något som fler och fler framför allt yngre amerikaner nu välkomnar eller bemöter med en axelryckning, men som fortfarande är ett tabu och en helt digital fråga för de partimedlemmar och registrerade väljare som bestämmer vilka som blir republikanernas kandidater till olika poster.
Ett republikanskt parti som glider allt längre åt höger och går allt mindre i takt med amerikanen i gemen verkar vara det som till slut fick den mittenorienterade Arlen Specter att ta steget över mittgången. Vem vet, kanske följs han av fler. Maine-senatorerna Susan Collins och Olympia Snowe som liksom Specter stödde Obamas krispaket kan i så fall stå näst på tur - och lämna republikanerna i princip utan kongressrepresentation i New England.
Intressant om republikanerna, demokraterna, Arlen Specter, Olympia Snowe, Susan Collins, Pennsylvania, Maine, New England, gayäktenskap, samkönade äktenskap, amerikansk politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar