Julafton innebär klappar, julmat och julmat men också i allt vårt överflöd tankar till dem som har det svårt - om inte annat med Karl-Bertil Jonsson som ombud. Men även om såväl välgörenhet som privata initiativ och det civila samhället lär behövas även i framtiden, så finns också en hel del att göra för att rusta människor med egna verktyg att förbättra sina livsomständigheter, och kunna fira en god jul.
Den viktigaste vägen är arbete och egen försörjning. Och att den arbetslinje som präglar det svenska alliansstyret i högsta grad är en solidaritetspolitik, demonstreras kanske tydligast i frågan om arbetskraftsinvandring.
Julaftonens SvD bidrog till god julstämning vid frukostbordet med sitt reportage om hur tidigare papperslösa, illegala immigranter tack vare arbetskraftsinvandringsreformen har kunnat leva och bo lagligt i Sverige. Jobbet, familjen och pensionspoängen - tre viktiga faktorer för trygghet. Att det stärker Sveriges arbetsmarknad, näringsliv och samhällsekonomin i stort är förstås inte något som försämrar reformens värde.
Arbetskraftsinvandring är en viktig liberal reform för öppnare gränser. Självklart måste det säkerställas på alla tänkbara sätt att människor inte utnyttjas - en fara som SvD också har uppmärksammat i intressanta artiklar den senaste tiden. Den faran är förstås minst lika stor utan möjligheten till legal arbetskraftsinvandring. Förhoppningen och inriktningen måste vara att vi med reformen kan åstadkomma förbättringar även för alla de som i dag riskerar att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.
Denna julafton gläds jag dock med alla dem som likt Jaime Veas kan "känna sitt människovärde växa".
Susanne Hedberg bloggar också.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, invandring, migration, illegala immigranter, papperslösa, gästarbetare, illegal arbetskraft, arbetskraftsinvandring, arbetslinjen, arbetsmarknad, Alliansen, regeringen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar