Liberaler för generell välfärd, Allians för framtiden

Försvaret av den generella välfärden är en av de viktigaste uppgifterna för Sveriges socialliberaler. Solidariteten upprätthålls bäst genom att generöst, allomfattande välfärdssystem där starka socialförsäkringar är en liberal käpphäst. En bra sjukförsäkring är oundgänglig för en väl fungerande, flexibel arbetsmarknad - och krasst sett för betalningsviljan. Och en bra sjukförsäkring handlar både om bra ersättningsnivåer, att de flesta ska få en hög andel av sin inkomst vid sjukdom, och att ersättningarna hamnar rätt: "Den som är sjuk ska ha 80 procent, den som inte är sjuk ska ha 0 procent". Legitimiteten och ekonomin värnas genom att fusk och felaktiga utbetalningar minimeras - inte genom att alla får en lägre, dålig ersättning.

De som ser Tobias Krantz artikel på DN Debatt i går som ett utslag av folkpartisters önskan att stärka den socialliberala profilen har rätt, i den delen. Felslut blir det dock när man tolkar det som närmast medvetet sabotage av alliansen, som Barbro Hedvall i DN eller som SvD:s ledarsida. Den senare ser inga problem med att de som tjänar lite mera för att trygga sitt inkomstbortfall vid eventuell sjukdom löser en egen försäkring vid sidan om - och gärna slipper betala avgifter på den inkomst som överstiger ett lågt tak. Tala om att undergräva den generella välfärden.

Detta kallar SvD det borgerliga sättet. Folkpartiets liberala vägval är som bekant ett annat, den klassiska socialliberala vägen om ni så vill: kombinationen av generell välfärd och av marknadsekonomi med bra villkor för entrepenörer och fokus på arbete.

När de utmålar olika partiers framtidsmål som splittring av alliansen, spelar borgerliga debattörer bara den splittrade vänsteroppositionen i händerna. En del har som SvD:s ledarsida drivit ännu tätare samverkan, i en valkartell eller rentav partisammanslagning. Folkpartiets Lars Leijonborg har som bekant inte varit främmande för förändringar av det partipolitiska landskapet - men nu är vi inte där.

Alliansen består av fyra partier med en gemensam inriktning, men olika profiler. Programmet som man gick till val på är på god väg att genomföras och nu krävs en politik för framtiden. Verkligheten har också förändrats sedan 2004, och rentav sedan hösten 2006, inte minst i ekonomiska termer.

Många av de långsiktiga idéerna kommer att födas i de respektive partierna, tack vare deras olika profil. Och partierna måste kunna driva sina långsiktiga frågor. Jämte skolan, integrationen och Europa är den generella välfärden en given profilfråga för folkpartiet - och ett socialliberalt ansvar. Den profilen är en tillgång - inte en belastning - för alliansen.

Pingat på intressant.se. Andra bloggar om: politik, folkpartiet, socialliberalism, generell välfärd, sjukförsäkring, Tobias Krantz